Return to search

Frågan om den samhällsnyttiga medborgaren : En analys av diskursen i utredningarna som föregick Lgy 70 och Lpf 94 / The question about the socially good citizen : An analysis of the discourse in the investigations that preceded Lgy 70 and Lpf 94

Uppsatsen syftade till att undersöka skolpolitiken som låg till grund för Lgy 70 och Lpf 94. Specifikt fokus låg på att i utredningsmaterialet undersöka politikens styrande effekter genom att utifrån argumenten blottlägga dess människo- och kunskapssyn. Metoden som har använts var Carol Lee Bacchis What’s the problem represented to be?-approach. I uppsatsen har en analys av diskursen genomförts på det material som ligger till grund för de nämnda läroplanerna. Undersökningen har funnit att den övergripande problemtiken gällande gymnasieskolorna var att gymnasiet framställdes som omodernt och icke-anpassningsbart till samhället. Dock var det en specifik grupp elever som utgjorde problemet och som skolan var tvungen att anpassas till. Gruppen varierade mellan de olika tidsperioderna, men innefattade dem som inte klarade av skolan i dess dåvarande form. Lösningarna på den av utredningarna antagna problematiken riktades oftast mot den här gruppen och medförde att elevernas valfrihet ökades. Denna valfrihet var dock en strategi som staten använde för att styra in eleverna mot en av staten sedd ”rätt” utbildning. Den underliggande människo- och kunskapssynen i samtliga utredningar var behavioristisk. Utredningarna antog att ungdomarna till stor del påverkades av sin bakgrund och sociala klass i valet av utbildning. Slutsatser som dras är att gymnasieskolan anpassas för arbetsmarknadens behov. Utbildning anses göra ungdomarna mer kvalificerade för yrkesverksamhet. För dem som inte klarar av detta måste skolan anpassas. Således reformerades gymnasieskolan efter de lågpresterande eleverna. / The purpose of this paper was to examine the Swedish school policies that formed the basis for the curriculums Lgy 70 and Lpf 94. Specific focus was on finding the governing effects in the exanimated material by extracting its view on humans and knowledge. The method used was Carol Lee Bacchi’s What’s the problem represented to be?-approach. With this method authors conducted an analysis of the discourse in the material. The investigation of the material found that the overall problem concerning the Upper secondary school was their portrayal as outdated and non-adaptive to the society of that time. However, a group of students were represented to be the problem to which the school needed to adapt. The content of the group differed between the two time-periods (the 1960s and the 1990s), but the group included those who were not capable of managing the school of that time. The solutions to the, by the investigations assumed problem, were directed towards this group of student and resulted in an increased freedom of choice for them. This freedom of choice was however a control strategy used by the government to direct student towards a, by the government considered, “proper” education. The underlying view of humans and knowledge was a behavioural one. The exanimated investigations assumed that young people were largely influenced by their background and social class in their choice of education. In conclusion the Swedish upper secondary school were adapted to the demands of the labour market. Education was considered to make the students more qualified for their future life as workers. The school needed to adapt to those who were not capable of this.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-31870
Date January 2014
CreatorsNilsson, Jonas, Regin, Tommy
PublisherLinnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED), Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED)
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageEnglish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0021 seconds