The purpose of this study is to determine which approach preschool teachers from a Reggio Emilia inspired preschool and a traditional preschool have on children, knowledge, learning and their own role in children’s learning. The two pedagogical approaches have different basic visions; Reggio Emilia follows the thoughts of Lori Malaguzzi and the traditional preschool follows the Swedish curriculum Lpfö 98. The main research questions asked were: What view on children, learning and knowledge does the preschool teacher from a Reggio Emilia inspired preschool have in comparison with a traditional preschool? Which role does the teacher believe that they should take regarding children’s learning? What differences and similarities can be identified in the teachers' perceptions? To carry out this study, I used a qualitative research method. I interviewed four preschool teachers, two from a Reggio Emilia inspired preschool and two from a traditionally operated preschool. The teachers’ approaches have been analyzed by a social constructionist view on the child, knowledge building, learning and the teacher's role. Dewey, Vygotskij and Freinet are the main theoreticians of the view on children and knowledge. Meanwhile modern researchers account for the theory regarding the role of teachers and the educational environment. The result of the study showed that all teachers had the same approach regarding children, knowledge, learning and their own role. My conclusion is that teachers' attitude permeates all activities and that it affects children's learning in the end. Although the pre-schools were conducted with different pedagogical approaches, this study revealed that there were no differences in teachers' ways of looking at the children, knowledge, learning and their own role in children’s learning.

The investigation has taken starting point in the Swedish school history by a look back at the last three curricula and its rating system in order to see the differences and similarities between them. Furthermore, the focus was on the implementation of lgr11 and how it has worked out both on the national and local levels, with the help of, among other things Imsens "five faces of the curriculum" and Lipsky theories of grassroots bureaucrats. The aim of the study was to investigate teachers' perceptions of differences in teaching and assessment in grades 7-9, during the changeover from Lpo94 both on lgr11. The questions developed for this purpose was: How do teachers say that their teaching changed in conjunction with curriculum change? Has there been a refocusing about the concept of knowledge in the curriculum shift, and if so, how? How the assessment and grading did change with the curriculum change? Data collection has been made using a quantitative survey with qualitative elements. The survey consisted of 10 questions that everyone faces the transition to lgr11. The questions were directed towards the concept of knowledge, grades, assessment, workload and teaching more.   The survey responses indicate that many teachers have found the transition to lgr11 relatively smooth, but the workload was heavy before the new system has been incorporated. Regarding implementation, the survey shows that it worked well with the staff but they feel that many students and parents are still in the thinking learning that was dominant in Lpo94. The criticism that clearly emerged was against the grading system, not against the new knowledge that the students are assessed after or new assessment methods introduced. The criticism is instead directed toward how the grading system is constructed, many teachers had wanted to see the knowledge requirements for all stages and not only for E, C and A. In addition, many teachers now think that their subject demands more of the students and that there now bigger focus on really understand the subject matter the teaching is built around, which they believe was not the case in Lpo94. / Syftet med undersökningen var att undersöka lärarnas uppfattningar om skillnader i undervisning och bedömning i årskurs 7-9, i samband med övergången från lpo94 till lgr11. Frågeställningarna som tagits fram till detta syfte var: Hur menar lärarna att deras undervisning förändrats i samband med läroplansskiftet? Har det skett en omfokusering vad gäller ”kunskapsbegreppet” i och med läroplansskiftet, och i så fall hur? Hur har bedömning och betygsättningen förändrats i och med läroplansskiftet?   Undersökningen har tagit avstamp i den svenska skolans historia genom en tillbakablick på de tre senaste läroplanerna och dess betygssystem för att kunna se skillnader och likheter dem emellan. Vidare har fokus lagts på implementeringen av lgr11 och hur den gått till på nationell respektive lokal nivå, detta med hjälp av bl.a. Imsens ”fem ansikten av läroplanen” samt Lipskys teori om gräsrotbyråkrati. Datainsamlingen har gjorts med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning med kvalitativa inslag. Enkäten bestod av 10 frågor som alla vetter mot omställningen till lgr11. Frågorna var riktade mot betyg, bedömningen, arbetsbelastning och undervisning med mera.   Enkätsvaren visar att många lärare på skolan där undersökningen ägt rum funnit omställningen till lgr11 relativt smidig, men att arbetsbelastningen varit tung innan det nya systemet blivit inarbetat. Vad beträffar implementeringen visar undersökningen att det fallit väl ut hos personalen men de upplever att många elever och föräldrar fortfarande är kvar i de tankebanor och kunskapssyn som var dominerande i lpo94. Den kritik som tydligast framkom riktade sig mot betygssystemet, och inte mot den nya kunskapssyn som eleverna bedöms efter eller de nya bedömningsmetoder som införts. Betygssystemet har kritiserats för att lärare velat se kunskapskrav för alla stegen och inte bara för E, C och A. Vidare anser många lärare att deras ämne nu kräver mer av eleverna och att det nu är större fokus på att verkligen förstå stoffet undervisningen byggs runt, vilket de anser inte var fallet i lpo94.

Syftet med denna magisteruppsats är att undersöka elevers uppfattningar och upplevelser av bedömningsmatriser i svenska. Uppsatsen är ett led i ett skolutvecklingsprojekt om kunskapssyn, bedömning och IUP, Individuell utvecklingsplan, på Fäladsgården, en 6-9-skola, i Lund . Med undersökningen vill jag få fördjupad förståelse för hur eleverna uppfattar och använder matriser och vad de anser sig behöva för att uppfatta lärarresponsen som god. Elva kvalitativa intervjuer med elever i skolår sju och nio genomfördes under december 2008 och januari 2009. Det är dessa elevers uppfattningar som tillsammans med litteratur i ämnet ligger till grund för arbetet.Resultatet av undersökningen visar att elevernas uppfattningar om bedömningsmatrisen i grunden är positiva, men att de efterfrågar kompletterande kommentarer till den. De önskar också mer tid för att bli väl förtrogna med innebörden i matrisen. Uppsatsens slutsatser, som har genererat en teori om aktivitetens betydelse och en arbetsmodell, kan väl peka ut inriktningen på det fortsatta utvecklingsarbetet på skolan även i andra ämnen än svenska och på andra skolor som använder matriser för ökat lärande. / The purpose of this essay is to examine pupils’ perceptions and experiences of scoring rubrics in Swedish. The essay is part of a of school development project focusing on knowledge, assessment and on the Individual Development Plan, at Fäladsgården, a compulsory school, in Lund, Sweden. In the survey, I want to achieve a deeper understanding of how pupils perceive and use scoring rubrics, and what they need to obtain a constructive feedback.Eleven qualitative interviews with pupils in school year seven and nine were carried out in December 2008 and January 2009. These pupils’ views are the basis for the paper.The results of the survey show that the pupils’ perceptions of the scoring rubrics are basically positive, but that they are asking for additional comments on it. They also want more time to familiar with the meaning of the scoring rubrics. The conclusions of this essay, which have generated a theory of the importance of the activity and a working model, may well indicate the continued development of this particular school and other schools, which use scoring rubrics for enhanced learning.

The purpose of this study is to examine the view of knowledge and the view of learner which are prominent in the ministry memorandum Specific programs and access to vocational programs (U2009/5552/G) and thereby understand the potential impact of the new transformation of the current individual program and what it brings to the students who do not achieve the objectives in grade 9. We have used a qualitative text analysis method. The background to the study describes in particular today's individual program, view of knowledge and view of learner. The result shows that the most prominent in the memorandum is that knowledge is divided into theory and practice, that individualization is the focus and the text shows freedom for interpretation.

Denna masteruppsats syfte är att vidga förståelsen för de förutsättningar som finns för att utbildning skall kunna vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet enligt skollagen från 2011. Detta genom att undersöka några av de diskursiva tankemodeller som kan finnas i lärares uppfattningar runt skrivningen och vilka roller som kan skapas utifrån dessa. Emperin har skapats utifrån två fokusgruppsamtal hos åtta verksamma lärare i skola och förskola och sedan analyserats i en diskursanalys. Studiens teoretiska ramar utgår ifrån Foucaults teorier om makt, kunskap och subjektets formande och Habermas teorier om kommunikativa handlingar.   Resultaten formar fyra diskurser; Kunskapssyn, vetenskap ses som utifrån en Klassisk kunskapssyn; Främlingskap, vetenskap ses som främmande eftersom lärare har ringa erfarenhet och kunskap av detta; Avståndstagande, lärare behöver inte befatta sig med vetenskap då den uppfattas som väsensskild från vardagen, som elitistiskt och som kan försvåra lärares profession; Möjlighet; det finns intresse av att använda vetenskap för att lösa specifika problem i verksamheten eftersom lärare ser sig som experter med möjlighet att utveckla utbildning i skolan. Undersökningen visar motstridiga roller; forskningsfrämling som upplever vetenskapen som svår, förvirrande och obegriplig; forskningsavståndstagare med en distans och ett förkastande av forskning; forskningsutövare där lärares egna initiativ och intresse hittar forskning utifrån specifika problem.   Diskussionen menar att lärares roll gentemot en utbildning på vetenskaplig grund är komplicerad och motstridig. Rollerna; främling, avståndstagare och utövare visar på utifrån Foucaults termer; subjektets underkastelse och motstånd och lärare kommer att förhålla sig till vetenskap på ett sätt som gör att deras självbild som professionell och skicklig kan hållas intakt, vilket kan innebära ett större avståndstagande. För att lagen skall kunna realiseras måste skolans styrning utgå ifrån läraren som utövare med möjlighet att påverka, inspirera och utöva inflytande i ett vetenskapliga samtal. Detta kommer att kräva att man ger lärare kunskap och verktyg för att kunna ge sitt kunnande en vetenskaplig form. / This master thesis aims to widening the understanding of the conditions that exist so education can rest on a research base and well-tried experience according to the school law from 2011. This through an investigation of some the discourses of thought that could be found in assumptions to the law. The emperical data have been created from two focus group talks with eight teachers working in school and pre-school and have then been analysed in a discourse analysis. The theoretical frames of the study come from Foucault´s theories on power, knowledge and the formation of the subject and Habermas´ theories on communicative actions. The results has formed four discourses; View of knowledge, where research is seen as  Classical view of knowledge, Alienation, research is something strange and something they have very little experience and knowledge of, Dissociation, where teachers don´t need to concern themselves with research, as they regard as completly different from the work-day and as something elitism and which partly despises the profession of the teachers, Possibility, there is an interest to use research to solve a specific problem in their work as they regard themselves as experts with a will to develop education at school. The study shows contradictory roles; the research stranger, who experiences research as difficult, confusing and incomprehensible; the research repudiator, with a distance to and a rejection upon research; the research practiser, where own initiative, interest and will find research to solve specific problems. The discussion means that the teacher’s role in relation to research is complicated and contradictory. The roles; the stranger, the repudiator and the practiser display the submission and the resistance as seen form Foucault´s terms, and teachers will look upon research in a way that makes that their selfimage as a professional can be held intact, which could mean a stronger repudiation. In order to make the law realizable the governing of the schoolsystem must emanate from the teacher as a practiser with a possibility to influence, inspire and exercise influence in a talk about research. This will demand that the teachers are given knowledge and tools to be able to give their ability a research form.

Uppsatsen syftade till att undersöka skolpolitiken som låg till grund för Lgy 70 och Lpf 94. Specifikt fokus låg på att i utredningsmaterialet undersöka politikens styrande effekter genom att utifrån argumenten blottlägga dess människo- och kunskapssyn. Metoden som har använts var Carol Lee Bacchis What’s the problem represented to be?-approach. I uppsatsen har en analys av diskursen genomförts på det material som ligger till grund för de nämnda läroplanerna. Undersökningen har funnit att den övergripande problemtiken gällande gymnasieskolorna var att gymnasiet framställdes som omodernt och icke-anpassningsbart till samhället. Dock var det en specifik grupp elever som utgjorde problemet och som skolan var tvungen att anpassas till. Gruppen varierade mellan de olika tidsperioderna, men innefattade dem som inte klarade av skolan i dess dåvarande form. Lösningarna på den av utredningarna antagna problematiken riktades oftast mot den här gruppen och medförde att elevernas valfrihet ökades. Denna valfrihet var dock en strategi som staten använde för att styra in eleverna mot en av staten sedd ”rätt” utbildning. Den underliggande människo- och kunskapssynen i samtliga utredningar var behavioristisk. Utredningarna antog att ungdomarna till stor del påverkades av sin bakgrund och sociala klass i valet av utbildning. Slutsatser som dras är att gymnasieskolan anpassas för arbetsmarknadens behov. Utbildning anses göra ungdomarna mer kvalificerade för yrkesverksamhet. För dem som inte klarar av detta måste skolan anpassas. Således reformerades gymnasieskolan efter de lågpresterande eleverna. / The purpose of this paper was to examine the Swedish school policies that formed the basis for the curriculums Lgy 70 and Lpf 94. Specific focus was on finding the governing effects in the exanimated material by extracting its view on humans and knowledge. The method used was Carol Lee Bacchi’s What’s the problem represented to be?-approach. With this method authors conducted an analysis of the discourse in the material. The investigation of the material found that the overall problem concerning the Upper secondary school was their portrayal as outdated and non-adaptive to the society of that time. However, a group of students were represented to be the problem to which the school needed to adapt. The content of the group differed between the two time-periods (the 1960s and the 1990s), but the group included those who were not capable of managing the school of that time. The solutions to the, by the investigations assumed problem, were directed towards this group of student and resulted in an increased freedom of choice for them. This freedom of choice was however a control strategy used by the government to direct student towards a, by the government considered, “proper” education. The underlying view of humans and knowledge was a behavioural one. The exanimated investigations assumed that young people were largely influenced by their background and social class in their choice of education. In conclusion the Swedish upper secondary school were adapted to the demands of the labour market. Education was considered to make the students more qualified for their future life as workers. The school needed to adapt to those who were not capable of this.