Arbetets syfte är att undersöka hur förskolepersonalen på ett antal förskolor i ett mindre samhälle i södra Sverige, med barn mellan ett och fyra år, arbetar med barnlitteratur i ett kunskapsutvecklande syfte. Vårt arbete tar sin utgångspunkt i Ulla Damber, Jan Nilsson och Camilla Ohlssons bok Litteraturläsning i förskolan (2013). I studien har man undersökt detta område och ger kritik till att barnlitteraturen till största del används i form av disciplinära och strukturella syften, så som läsvila och spontan läsning. Damber et al. (a.a.) menar att barnlitteraturen har en större potential och kan användas i mer kunskapsutvecklande syfte. Vi har valt Vygotskijs sociokulturella utvecklingsteori som teoretisk utgångspunkt för vår studie, eftersom vi anser att förskolans läroplan (Lpfö 98, rev 2010) är väl förankrad i denna teori. Utifrån förskolans läroplan (a.a.) har vi problematiserat kunskapsbegreppet och hur de olika formerna av kunskap kan utvecklas med hjälp av barnlitteraturen. Vi har problematiserat hur Damber et al. (2013) förhåller sig till kunskapsbegreppet och den sociokulturella utvecklingsteorin. Vidare hur begreppet kan kopplas till arbetet med barnlitteratur i förskolan. Vår empiriska del består av enkäter med både kvalitativa och kvantitativa frågor, som vi delat ut till all förskolepersonal på tre olika förskolor. Resultatet av enkäterna visar att barnlitteraturen, i likhet med Dambers et al. (a.a.) studie, främst används i form av läsvila och spontan läsning. Det vi kan se skiljer sig från den studien är syftet och föreställningen om vad som är kunskapsutvecklande för barnet. Vår studie tar även upp hur mycket tid förskolepersonalen uppskattar att de använder barnlitteratur samt vilka möjligheter och hinder de ser. Här visar resultatet viss skillnad mellan både verksamheterna och personalens utbildningsbakgrund. Exempel på detta är att en av förskolorna arbetar mer aktivt med barnlitteraturen än de övriga. Barnskötarna använder i högre grad barnlitteraturen vid aktiviteter som läsvila och spontan läsning, jämfört med förskollärarna i undersökningen. Dock finns det undantag inom bägge yrkeskategorierna gällande användning och ambitioner. Slutligen menar vi att studien visar på att kunskapsutveckling är ett komplext begrepp och vad som är kunskapsutvecklande kan problematiseras ur flera aspekter.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-37961 |
| Date | January 2014 |
| Creators | Erlandsson, Marie, Karlsson, Annika |
| Publisher | Linnéuniversitetet, Institutionen för film och litteratur (IFL), Linnéuniversitetet, Institutionen för språk och litteratur, SOL |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0016 seconds