Eyetracking is a technology that can be used as a complement to the traditional interaction device by warping the mouse pointer to the position the user is looking at. Relatively recently this technology became available on the public market. This thesis examines the user's perceived experience of eyetracking interaction with an interface in comparison to a traditional touchpad. This is an important aspect to investigate since previous research has not investigated this particularly much. Previous research has focused on quantitative studies with measurable results. But how does the user experience the usability of eyetracking when interacting with an interface in comparison to a touchpad? During a test, users have performed tasks with both eyetracking and touchpad. Afterwards, the users participated in an interview where they were able to convey their experience. In this qualitative study, observations and semi-structured interviews have been used as data collection methods. Both the observations and the interviews have then been analyzed thematically in order to identify patterns. These patterns have then been compared to previous research in order to identify similarities and differences. A clear pattern that could be identified was that users experienced a faster interaction with eyetracking. The reason for this was that eyetracking did not require as much physical or mental effort to move the mouse pointer. The users experienced the precision as incomplete but still sufficient to perform the tasks during the test. The users experienced a higher comfort with eyetracking for the same reason as for the speed. Eyetracking did not require as much physical movement to move the mousepointer. / Eyetracking är en teknologi som kan användas som ett hjälpmedel till det befintliga interaktionsmedlet genom att flytta muspekaren till den position användaren tittar på. Detta är en teknologi som relativt nyligen blev tillgänglig för den stora massan på den offentliga marknaden. I denna kandidatuppsats undersöks hur användarna upplever att eyetracking påverkar användbarheten vid interaktion med ett gränssnitt i jämförelse med traditionell pekplatta. Detta är en viktig aspekt att undersöka då tidigare forskning inte har undersökt detta särskilt mycket. Tidigare forskning har fokuserat på kvantitativa studier med mätbara resultat. Men hur upplever användare att eyetracking påverkar användbarheten vid interaktion med ett gränssnitt? Användarna har under ett test utfört uppgifter med både eyetracking och traditionell pekplatta för att sedan förmedla sina upplevelser i en intervju. I denna kvalitativa studie har observationer och semi-strukturerade intervjuer använts som datainsamlingsmetoder. Både observationerna och intervjuerna har sedan analyserats tematiskt för att identifiera mönster. Dessa mönster har sedan jämförts mot tidigare forskning för att identifiera likheter och skillnader. Ett tydligt mönster som kunde identifieras i resultatet var att användarna upplevde interaktionen som snabbare med eyetracking. Anledningen till detta var att inte lika mycket fysisk eller psykisk ansträngning krävdes för att flytta muspekaren. Användarna upplevde precisionen som ofullständig men ändå tillräcklig för att kunna utföra uppgifterna under testet. Bekvämligheten upplevde användarna som bättre med eyetracking och detta av samma anledning som för snabbheten. Eyetracking krävde inte lika mycket fysisk ansträngning för att flytta muspekaren.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:miun-31464 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Nilsson, Dennis |
| Publisher | Mittuniversitetet, Avdelningen för data- och systemvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0025 seconds