Denna studie har en tidigare genomförd litteraturstudie som bakgrund vilken syftade till att kartlägga den kunskapssyn som ligger bakom mätning av elevers läsförståelse. Litteraturstudien visade att forskningsområdet är eftersatt men i en försiktig slutsats konstaterades att det nationella läsförståelseprovet under Lgy11 bättre verkar spegla samhällets kunskapssyn än under Lpf94. Syftet med föreliggande studie var att, genom kvalitativa intervjuer med svensklärare på gymnasiet, undersöka hur mätning av läsförståelse kan göras tillförlitlig. Resultatet av föreliggande studie visade att muntliga och skriftliga uppgifter med fokus på helhetsförståelse samt förmågan att koppla det lästa till omvärlden är de sätt på vilka informanterna huvudsakligen mäter läsförståelse. Bedömningssätt likt det nationella läsförståelseprovet tar väldigt lite eller i vissa fall ingen plats i undervisningen. Av resultatet framgick också att det finns olika typer av läsförståelse som verkar testas mest tillförlitligt på olika sätt: den tekniska sidan av läsförståelse är mer lämpligt att pröva med hjälp av läsprov; den bredare typen av läsförståelse som innefattar helhetsförståelse samt förmågan att dra paralleller till omvärlden är mer lämpligt att pröva med hjälp av diskussioner och skriftliga uppgifter. / <p>svenska</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:du-25319 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Gillqvist, Julia |
| Publisher | Högskolan Dalarna, Svenska språket |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds