Städer och deras möjligheter till kontakt och möten mellan människor fortsätter att locka folk och vara en viktig anledning till en allt mer accelererande urbanisering i många delar världen över. Att ha välplanerade mötesplatser i ett område är inte längre bara viktigt för ett samhälles sociala sammanhållning, utan i en allt mer globaliserad värld utgör de även en avgörande beståndsdel i städernas konkurrerande om potentiella boende och företagsetableringar. Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för hur planeringen för mötesplatser kan ske i nybyggda urbana områden. Flertalet teorier kring exempelvis vad en mötesplats är, hur detta begrepp har förändrats över tiden, hur planering kan ske för att få som resultat mötesplatser som är flexibla och fungera över lång tid sammanställs och tillämpas därefter på ett fallstudieområde. Fallstudien av Annedal visar att man från planerar-håll genom ett ambitiöst informations-insamlande från boende och ett aktivt planerande under processens gång fått som resultat ett brett spektrum av potentiella mötesplatser i området. På vissa platser har medborgarinflytandet tagit väl stor plats. Planeringen för områdets mötesplatser har påverkats av så skilda aspekter som ett koloniområdes bevarande och Astrid Lindgrens död. Vissa av de planerade mötesplatserna har potential att fungera bra när området är färdigställt, medan andra tycks vara byggda för i huvudsak andra anledningar än att fungera som just mötesplatser.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-148777 |
| Date | January 2014 |
| Creators | Lindberg, Anton |
| Publisher | KTH, Urbana och regionala studier |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | SoM EX KAND ; 2014-10 |
Page generated in 0.1683 seconds