The aim of this study was to investigate how the amortization requirements of 2016 and 2018 haveaffected the housing prices in Stockholm county, using an event-study approach and a regressionanalysis. Furthermore, the paper studies how the regulations have affected single-family housescompared to tenant-owned apartments, if the effect was different for tenant-owned apartments ofdifferent sizes and if existing housing compared to newly produced housing were affected differently.The reasoning behind the introduction of amortization requirements was to regulate and decreasegrowing household indebtedness that was making Swedish households vulnerable to changes in theoverall economy. The second requirement aimed to further regulate household indebtedness and wasexpected to lower housing prices, which it received criticism for. The report is limited to thedevelopment of house prices for single-family houses and tenant-owned apartments betweenDecember 2013 and February 2019.The primary findings of this report are that the amortization requirements have resulted in decreasedexpected returns. Consistent with previous literature, the introduction of macroprudential policiesreduced the price growth for existing tenant-owned apartments and decreased the housing prices ofsingle-family houses and newly produced homes. The amortization requirements accomplished theFinancial Supervisory Authority’s aim of reducing household indebtedness, but increased the averageloan-to-value ratios for households. Lastly, it has become increasingly difficult for younger householdsto finance their housing purchase due to increased monthly payments and thereby failing to pass theleft-to-live-on computations created by lenders. At the same time, the rental housing market remainslimited. / Syftet med denna studie är att undersöka hur amorteringskraven som infördes under 2016 and 2018,påverkade bostadspriserna i Stockholms län. Genom att tillämpa en eventstudie och enregressionsanalys försöker denna studie förklara hur regleringarna har påverkat priserna för småhusjämfört med bostadsrätter, om påverkan på priserna skilde sig mellan bostadsrätter av olika storlekaroch om påverkan skilde sig mellan befintligt bestånd och nyproducerade bostäder. Motivationenbakom amorteringskraven var att reglera och minska hushållens skulder, eftersom de gjorde hushållensårbara för ekonomiska störningar. Det andra amorteringskravet förväntades även sänkabostadspriserna och mottog därför en del kritik. Denna rapport är begränsad till utvecklingen avsmåhus- och bostadsrättspriser mellan december 2013 och februari 2019.De huvudsakliga slutsatserna i denna rapport är att amorteringskraven har minskat förväntade vinster.I tidigare litteratur har makroekonomiska regleringar minskat prisökningen, vilket också är resultatetför denna studie. För småhus och nyproducerade bostäder minskade också priserna jämfört medföregående period. Amorteringskraven har uppnått Finansinspektionens mål om att minska hushållensskulder men har samtidigt ökat skuldkvoten bland hushåll. Avslutningsvis har det blivit svårare förunga hushåll att finansiera sitt bostadsköp då amorteringskraven ökar månadsbetalningarna och gör attde inte klarar av kvar-att-leva-på-kalkylerna hos bankerna. Samtidigt är hyresmarknaden ärsvåråtkomlig och begränsar därmed bostadsalternativen på marknaden.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-254822 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Olsson, Kimberly |
| Publisher | KTH, Fastigheter och byggande |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-ABE-MBT ; 19421 |
Page generated in 0.0023 seconds