<p>Uppsatsen jämför och diskuterar hur svenska hushålls bostadsutgifter har utvecklats i relation till deras disponibla inkomst och/eller totala utgifter. Detta görs från 1980-talet till 2000-talet. Den undersöker också hur skillnader mellan olika hushålls bostadsutgifter som andel av disponibel inkomst varierar beroende på vilken inkomstdecil, geografisk region som hushållet tillhör, vilket år det skaffat sin bostad samt vilken upplåtelseform det handlar om. Avslutningsvis diskuteras om det finns en risk för ett prisras på den svenska bostadsmarknaden.</p>

Uppsatsen jämför och diskuterar hur svenska hushålls bostadsutgifter har utvecklats i relation till deras disponibla inkomst och/eller totala utgifter. Detta görs från 1980-talet till 2000-talet. Den undersöker också hur skillnader mellan olika hushålls bostadsutgifter som andel av disponibel inkomst varierar beroende på vilken inkomstdecil, geografisk region som hushållet tillhör, vilket år det skaffat sin bostad samt vilken upplåtelseform det handlar om. Avslutningsvis diskuteras om det finns en risk för ett prisras på den svenska bostadsmarknaden.

Denna uppsats undersöker vilka utvecklingstendenser som kan urskiljas för Berlins fastighetsmarknad utifrån ett urval av artiklar från tryck-media både i Tyskland och utomlands. De frågor som ställts är: Vilka kategorier köpare kan man se investera i Berlin idag? Vilka stadsdelar anses vara attraktiva och av vilka skäl? Hur har dessa utvecklats genom tiden från Berlinmurens fall? Hur framställs Berlins fastighetsmarknad i media och vilka utvecklingstendenser kan urskiljas för framtiden? En tematisk innehållsanalys av artiklarna har gjorts, och under studiens gång upptäcktes ofta förekommande teman: Stigande priser, Gentrifiering, Bubbla på fastighetsmarknaden? och Omdefiniering av lyxboende. Diskussionen relaterar de funna temana med Berlins historiska utveckling; hur uppdelningen och återföreningen har påverkat fastighetsmarknaden, och vad det i media på senare tid talas om för utveckling av marknaden. Det diskuteras vilka likheter och skillnader som upptäckts i innehållet mellan de tyska och de utländska artiklarna. Bilden som framträder är att innerstadsområdena i Berlin i framtiden kan komma att domineras av internationella fastighetsägare, medan de tyska ägarna dominerar i stadens utkanter. Både kommersiella investerare och privatpersoner köper bostäder och fastigheter i Berlin idag, och skälen till investeringarna varierar. Vidare kan det urskiljas tendenser till vidare prisökning på bostäder. Trendområden som Neukölln växer fram, och kan i framtiden tänkas erbjuda bostäder i en högre prisklass, vilket kan spä på gentrifieringsprocessen i dessa områden. I utländska media framställs en positiv, nästan marknadsförande bild av Berlins fastighetsmarknad, vilket kan väcka intresset hos fler potentiella köpare. Denna bild skiljer sig något från de tyska artiklarna, där de negativa aspekterna med förändringen av fastighetsmarknaden tydligare belyses. / This bachelor thesis discovers which development tendencies that can be found for the future of the real estate market in Berlin. To be able to find answers to the questions for the thesis, ten articles both from international and German magazines and newspapers have been chosen and analyzed. The questions that are explored in the thesis are: Which categories of buyers invests in Berlin today? Which parts of the city are considered attractive for investments today and why? How have they developed since the unification? How does media illustrate the change of the real estate market in Berlin, and which tendencies can be found for the future development? A thematic content analysis has been made, and a couple of interesting themes has been found and discussed: Increasing property prices, Gentrification, Is there a bubble on the real estate market? and Re-definition of the meaning of luxury homes. The discussion relates these themes to the historic development of the real estate market in Berlin; what heritage the real estate market the city has been given from the historic happenings, and what prognosis media indicates for the future development of the real estate market in Berlin. Differences and similarities in the content between the international and the German articles are also discussed. The depiction that emerges, is that in the future, international real estate owners might dominate in the central parts of Berlin, whilst German real estate owners dominate in the outskirts of the city. Furthermore, tendencies for further increasing property prices has been discerned, and both commercial and private buyers are found to invest in real estate in the city. The reasons for the investments vary. New, trendy areas will continue to transform through gentrification processes. An example of an area like this is Neukölln that in the future might be able to provide homes in a higher price range; a development that may speed up the gentrification process in these areas. In the international articles, the real estate market of Berlin is presented in an almost selling way, which can make an impact on new potential buyers. This presentation differs a bit from the German articles, where focus lies both on the possibilities that comes with the increasing prices, but also on the problems that has occurred and might develop in the future.

The impact of geographical choices is crucial for both individuals and businesses to assess. Generally, companies are favored by being in accessible areas, which pushes up the demand and price for space. This phenomenon is referred to as a bid-rent theory. Infrastructure like roads and public transport contributes to accessibility. Earlier studies have shown that property prices are affected by all public means of transport but seems to be mostly affected by the accessibility to metro stations. With a quantitative research method, the aim of this master thesis is to explore how commercial property transaction prices are affected by the proximity to public transport specified on metro stations in Stockholm. Our study is performed on 123 officebuildings, and all observations are within the timeline of 2015 to 2021, in both the inner and outer city. The aim is also to explore the difference between those areas. In this study, a hedonic price model is used, where price/sqm is the dependent variable: y = m + β1x1 + … + βnxn + ε 10 independent variables are used, all arguably related to determine a price for a commercial office property. The variables Metro and I/O are in focus and considered our main variables to examine, Metro represents the distance to metro stations and I/O is a dummy for inner and outer city. In total, 7 models are presented in the results, with different combinations of independent variables. All models contribute to discussion, however, the model that we consider gives the most relevant results has a degree of explanation R2 of 46,7%. This model gives us significant results on both independent variables in focus, and the model itself. A large factor that interrupted better results was the limitations on observations. The interpretation of the model for offices in the inner city showed that the dependent variable changed 0,667 units when the independent variable I/O changed 1 unit. Moreover, when the distance to metro stations increased with 1 unit the dependent variable decreased with 0,0454 units per km. Furthermore, within the inner city the distance to metro stations tends to have less significance, to clarify the reason why, is yet to be discovered. / Valet av geografisk placering är något som både privatpersoner och företag påverkas av. Generellt sett är det ekonomiskt fördelaktigt för företag att placera sig i lättillgängliga områden, vilket i sin tur bidrar till en högre efterfrågan och högre hyror i vissa områden. Infrastruktur såsom vägar och kollektivtrafik bidrar till ökad tillgänglighet. Tidigare studier visar att närhet till kollektivtrafik, oavsett trafik-slag, har en effekt på priset. Dock verkar priset påverkas främst av tillgängligheten till tunnelbana. Med en kvantitativ forskningsmetod är syftet med denna masteruppsats att undersöka hur kommersiella fastighetspriser påverkas av närhet till kollektivtrafik, med en inriktning på tunnelbanestationer i Stockholms län. Vår studie grundar sig på 123 kontorsfastigheter och samtliga transaktioner är utförda mellan år 2015–2021, i både innerstad och ytterstad. Syftet är därför också att undersöka vilken skillnad det finns mellan dessa områden. I studien används en hedonisk prismodell, där vår beroende variabel är pris/kvm: y = m + β1x1 + … + βnxn + ε 10 oberoende variabler, som i någon mån kan förklara priset, har använts i analysen. Bland dessa har vi haft störst fokus på variablerna för avstånd till tunnelbanestation Metro samt dummy-variabeln för innerstad/ytterstad I/O. Totalt sett redovisas 7 modeller med olika kombinationer av oberoende variabler. Samtliga modeller bidrar till diskussion, men den modell vi anser ger oss mest relevant information har en förklaringsgrad R2 på 46,7% och visar signifikans på modellen i sin helhet samt våra oberoende variabler i fokus. Tolkningen av modellen för kontorsfastigheter i innerstaden visade att den beroende variabeln steg 0,667 enheter när den oberoende variabeln I/O ändrades med 1 enhet. Samt visade det sig att när avståndet ökade till tunnelbanestationer med 1 enhet så minskade den beroende variabeln med 0,0454 enheter per kilometer. Dessutom, tenderar avståndet till unnelbanestationer i innerstad, att ha mindre påverkan på priset. Orsaken till detta, framgår inte i denna studie.

The aim of this study was to investigate how the amortization requirements of 2016 and 2018 haveaffected the housing prices in Stockholm county, using an event-study approach and a regressionanalysis. Furthermore, the paper studies how the regulations have affected single-family housescompared to tenant-owned apartments, if the effect was different for tenant-owned apartments ofdifferent sizes and if existing housing compared to newly produced housing were affected differently.The reasoning behind the introduction of amortization requirements was to regulate and decreasegrowing household indebtedness that was making Swedish households vulnerable to changes in theoverall economy. The second requirement aimed to further regulate household indebtedness and wasexpected to lower housing prices, which it received criticism for. The report is limited to thedevelopment of house prices for single-family houses and tenant-owned apartments betweenDecember 2013 and February 2019.The primary findings of this report are that the amortization requirements have resulted in decreasedexpected returns. Consistent with previous literature, the introduction of macroprudential policiesreduced the price growth for existing tenant-owned apartments and decreased the housing prices ofsingle-family houses and newly produced homes. The amortization requirements accomplished theFinancial Supervisory Authority’s aim of reducing household indebtedness, but increased the averageloan-to-value ratios for households. Lastly, it has become increasingly difficult for younger householdsto finance their housing purchase due to increased monthly payments and thereby failing to pass theleft-to-live-on computations created by lenders. At the same time, the rental housing market remainslimited. / Syftet med denna studie är att undersöka hur amorteringskraven som infördes under 2016 and 2018,påverkade bostadspriserna i Stockholms län. Genom att tillämpa en eventstudie och enregressionsanalys försöker denna studie förklara hur regleringarna har påverkat priserna för småhusjämfört med bostadsrätter, om påverkan på priserna skilde sig mellan bostadsrätter av olika storlekaroch om påverkan skilde sig mellan befintligt bestånd och nyproducerade bostäder. Motivationenbakom amorteringskraven var att reglera och minska hushållens skulder, eftersom de gjorde hushållensårbara för ekonomiska störningar. Det andra amorteringskravet förväntades även sänkabostadspriserna och mottog därför en del kritik. Denna rapport är begränsad till utvecklingen avsmåhus- och bostadsrättspriser mellan december 2013 och februari 2019.De huvudsakliga slutsatserna i denna rapport är att amorteringskraven har minskat förväntade vinster.I tidigare litteratur har makroekonomiska regleringar minskat prisökningen, vilket också är resultatetför denna studie. För småhus och nyproducerade bostäder minskade också priserna jämfört medföregående period. Amorteringskraven har uppnått Finansinspektionens mål om att minska hushållensskulder men har samtidigt ökat skuldkvoten bland hushåll. Avslutningsvis har det blivit svårare förunga hushåll att finansiera sitt bostadsköp då amorteringskraven ökar månadsbetalningarna och gör attde inte klarar av kvar-att-leva-på-kalkylerna hos bankerna. Samtidigt är hyresmarknaden ärsvåråtkomlig och begränsar därmed bostadsalternativen på marknaden.

Infrastruktursatsningar är en stor del av den regionala utvecklingen i Sverige och forskare i ämnet är eniga om att satsningar på infrastruktur genererar en ökad ekonomisk utveckling. Något de fortfarande är oeniga om, är vilka metoder som är lämpliga att använda för att räkna ut effekten av den ekonomiska vinsten. Finns det några som gynnas mer än andra eller till och med missgynnas av dessa infrastrukturprojekt, hur ser det till exempel ut på landsbygden i de samhällen där större vägar tidigare passerat. Har dessa samhällen gynnats av att ha snabbare och enklare pendling till staden, eller har de istället drabbats negativt när motorvägen, som en del livnärde sig på, fått en ny sträcka. Denna forskningsrapport fördjupar sig i en av de största infrastruktursatsningarna i norra Sverige, nämligen ombyggnationen av europaväg 4 (E4) genom Sundsvall. Projektet som pågick mellan år 2010 och 2015 innebar att sträckan från Njurunda i söder till Skönsberg i norr byggdes om samt att Sveriges fjärde längsta bro anlades över Sundsvallsfjärden. Studien har med hjälp av ortsprismetoden och ortsanalyser utvisat vilken värdeförändring som skett på fastigheter taxerade som småhus, vid detta infrastrukturprojekt. Resultatet av dessa studier visar på den genomsnittliga förändringen av fastighetspriser i områdena Njurundabommen, Nedre Haga/Skönsberg, Nolby/Kvissleby samt Västbo. Data som låg till grund för resultatet visar delvis för få transaktioner, vilket är vanligt vid försäljningsanalyser på ortsnivå. Det genererar i sin tur en osäkerhet i resultatet, vilket medför att förändringarna kan bli stora i förhållande till den verkliga försäljningsutvecklingen. I denna studie minimerades detta genom att två likställda områden slogs ihop samt ett område fick tas bort, vilket slutligen gav ett resultat som indikerar på att områdena i denna studie haft en mer negativ prisutveckling mot Sundsvall och Sverige, sedan området fått en ny infrastruktur i form av E4:an Sundsvall. / Infrastructure investments is a large part of the regional development in Sweden, researchers in the subject agrees that investment in infrastructure generate increased economic development, one thing they still share a disagreement in which calculating methods are suitable. Are there any winners or losers in infrastructure projects, for example, smaller cities in the countryside where highways have previously passed, have they benefited from a quicker and easier commuting to the city, or have they been adversely affected when the highway has been given a new stretch? This research report focuses in one of the largest infrastructure investments in northern Sweden, European road 4 (E4) through Sundsvall. The research, combined with location-based sales comparison method and local analyzes, will show what effect market values will have on the houses real estate’s and what influence the road construction might have regarding to the values of the properties. The results of these studies are shown trough the average changes in property prices in the areas of Njurundabommen, Nedre Haga/Skönsberg, Nolby/Kvissleby and Västbo. However, the result was shown to have too few transactions, which is common in local level sales analyzes. This generates uncertainty in the result, meaning that the values can be large in relation to the actual sales development. The uncertainty was minimized in the results by merging two similar areas, which finally gave a result that indicates that the areas in the study had a more negative development towards Sundsvall and Sweden, since the area received a new infrastructure in the form of the E4 Sundsvall.

I början av 1990-talet utbröt den svenska fritidshusboomen bland tyska turister. Den dåvarande låga konjunkturen i Sverige drev på försäljningen av övergivna fritidshus i gles- och landsbygd.  För många tyska turister kunde därmed drömmen av ett eget fritidshus på landet förvekligas. Husköpen ansågs vara en bra investering. En möjlighet att fly det tätbebodda Tyskland, i hopp om ett bättre liv på fritiden. En del bländades dock av Astrid Lindgrens sagolika land och de frestande låga fastighetspriserna. I samtiden brottas tyska fritidshusturister med tankarna att avskaffa sina fritidshus då de vid förvärven tanklöst handlade efter känsla, snarar än förstånd.   Sedan 90-talets början har infrastrukturers utveckling öppnat upp gränserna mellan Tyskland och Sverige allt mer. Som en påföljd av detta har även resekostnader ökats. För dem som vid fritidshusförvärven inte övervägt tillgängligheten kan i dagsläget brottas med höga resekostnader och i längden inte längre finna lönsamheten i sina fritidshus. Fritidshusturisterna är återkommande turister som under flera veckor, året runt vistas i Sverige. De besöker sevärdheter, turistmål, konsumerar samhällsenliga tjänster och driver på den svenska besöksnäringens omsättning. Uteblir de tyska fritidshusturisterna måste turismbranschen börja tänka om.