Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Mammografiscreening har minskat antalet dödsfall i bröstcancer. Kvinnor upplever undersökningen som ångestfylld, besvärlig och smärtsam, vilket orsakar minskat deltagande. För ökat välbefinnande är det viktigt med förståelse för kvinnors erfarenheter. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa kvinnors erfarenheter av mammografiscreening. Metod: En litteraturstudie med resultat från tio kvalitativa studier. Sökningar genomfördes i PubMed och CINAHL. Artiklarna kvalitetsgranskades sedan analyserades och sammanställdes studiernas resultat. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier och nio underkategorier. Huvudkategorierna var oro och rädsla, känsla av utsatthet samt behov av trygghet. Resultatet visar att erfarenheterna varierade men det upplevdes främst som fyllt av ångest, oro och smärta. Dessa känslor kunde lugnas med tiden, genom adekvat information eller om röntgensjuksköterskan var omtänksam och gav god omvårdnad. Konklusion: Röntgensjuksköterskan har stort inflytande på undersökningen och kan med små medel förbättra kvinnors erfarenheter. Den kliniska verksamheten och röntgensjuksköterskan uppmuntras anpassa arbetssättet mot en mer personcentrerad omvårdnad. Då genomförs undersökningen på ett smidigare sätt och bilderna blir bättre vilket genererar ett minskat behov av omtag, och därmed kostnad, samt minskad psykisk påfrestning för kvinnorna. / Background: Breast cancer is the most common form of cancer among women. Mammography screening has reduced the number of deaths from breast cancer, but women experience the examination as anxiety-ridden and painful. Aim: The purpose of the literature study was to illuminate women's experiences of mammography screening. Methods: A literature study with results from ten qualitative studies. Searches were conducted in PubMed and CINAHL. The quality of the articles was reviewed, then the results of the articles were analyzed and compiled. Results: The analysis resulted in three main categories and nine subcategories. The main categories were anxiety and fear, feelings of vulnerability and the need for safety. Although results varied, the examination was mainly described as worrisome and painful. Time, information, or good care provided by the radiographer could improve the experience. Conclusion: The radiographer has a great influence on the examination and can with small means improve women's experiences. The clinical practice and the radiographer are encouraged to apply a more person-centered care. The examination is then performed more easily and the image quality increases, which reduces the need for recalls as well as the mental strain for women.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-195315 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Öberg, Elin, Pättiniemi, Anna |
| Publisher | Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0034 seconds