Byggindustrin står för en stor del av världens växthusgasutsläpp. Av dessa utsläpp kan upp till 16% härledas till masslogistiken i byggprojekt. Utöver detta går en betydande del av byggprojektkostnaderna till masslogistik i projektet. Masslogistiken i byggsektorn är även unik då den till stor del består av temporära försörjningskedjor och outsourcad arbetskraft, vilket skapar komplexitet och ineffektivitet. Området masslogistik inom byggprojekt är även undermåligt studerat och behovet av vidare forskning för att effektivisera masslogistiken är därför stort. Utifrån detta motiveras denna studie, som ska kartlägga tre byggprojekt i Linköping och Norrköping för att få insikter om hanteringen av masslogistik i olika kontexter. Utifrån detta har studiens syfte formulerats som följande: Syftet med studien är att kartlägga masslogistikflöden och dess transporteffektivitet med avseende på trafik- samt transportarbete vid tre olika byggprojekt i Linköping och Norrköping, samt identifiera potentiella förbättringsåtgärder. Efter initiala diskussioner med forskare inom projektet Cimpla samt ett första möte med Linköpings kommun utvecklades tre huvudfrågor. Den första huvudfrågan syftade till att förklara den aktuella situationen i de studerade byggprojekten. Den andra huvudfrågan syftade till att identifiera svaga punkter och förbättringsområden inom masslogistiken i projekten och den sista huvudfrågan ämnade ge konkreta förslag på hur dessa svagheter och förbättringsområden bör hanteras. Utifrån dessa frågor och de initiala diskussionerna valdes lämpliga ämnesområden för litteratursökning för att skapa en trovärdig referensram. Utifrån huvudfrågorna och referensramen kunde sedan kvantitativa och kvalitativa data samlas in genom olika intervjuer och dokument som tillhandahållits av Linköpings och Norrköpings kommuner samt av en entreprenör i Östergötland med lång erfarenhet inom bland annat masslogistik. Data sorterades därefter utifrån teman och presenterades i empirikapitlet. Den kvalitativa datan som samlades in från olika källor jämfördes sedan, vilket resulterade i att vissa trender och motsägelser kunde identifieras. För den kvantitativa datan applicerades etablerade akademiska modeller för att analysera datan. Teorier om transporteffektivitet i logistik tillämpades genom att beräkningar på bland annat transportarbete och trafikarbete utfördes i Excel. Beräkningarna förklarades sedan genom text och visualiserades i tabeller. När dessa analyser var genomförda jämfördes resultaten med referensramen för att skapa en diskussion om hur väl detta verkar representera de trender som tidigare forskning identifierat, samt för att med hjälp av den tidigare forskningen utveckla lämpliga åtgärdsförslag på resultaten. Slutligen så går det att utifrån denna studie säga att kommuner inte i något av projekten har en framträdande roll när det gäller masslogistik, vilket leder till att majoriteten av masslogistikflödena struktureras av entreprenörerna. Utöver det så har också masslogistik en låg prioritering gentemot andra frågor utifrån kommunens perspektiv, vilket ytterligare leder till att ansvaret läggs på entreprenörerna. Kommunerna har dock börjat titta mer på masslogistikfrågan, men ett problem som de stöter på är att man måste planera masslogistiken tidigare för att handlingsutrymmet inte ska begränsas, samtidigt som man inte kan planera optimalt innan schaktningen har påbörjats, då man inte vet kvalitén på marken. Vidare så går det att dra slutsatsen att transporteffektiviteten i projekten skiljer sig markant från projekt till projekt och korrelationen som går att dra är att transporteffektiviteten påverkas i högre grad av projektets återanvändningsgrad än av distans till deponi eller storleken på lastbilar. Den känslighetsanalys som utförts i studien visar även att större lastbilar eller kortare avstånd till deponin leder till ökad transporteffektivitet i projektet och därför är något som bör undersökas mer. Slutligen så bör även informationsflödet mellan de olika aktörerna i projektet prioriteras, då det i dagsläget är extremt bristfälligt, vilket leder till svårigheter när man ska utvärdera vad som har gått bra respektive inte bra i ett projekt. / The construction industry accounts for a significant portion of the world's greenhouse gas emissions. Out of these emissions, up to 16% can be attributed to mass logistics in construction projects. Additionally, a significant portion of construction project costs is allocated to mass logistics. The mass logistics in the construction sector are also unique in that they largely consist of temporary supply chains and outsourced labor, creating complexity and inefficiency. The field of mass logistics in construction projects is also under-studied, and there is a significant need for further research to streamline mass logistics. Based on this, this study was initiated to map three construction projects in Linköping and Norrköping to gain insights into the management of mass logistics in different contexts. Based on this, the purpose of the study was formulated as follows: The purpose of this study is to map mass logistics flows and their efficiency in terms of traffic- and transport work at three different construction projects in Linköping and Norrköping, and to identify potential improvement measures. After initial discussions with researchers involved in the Cimpla project and a first meeting with the municipality of Linköping, three main questions were developed. The first main question aimed to explain the current situation in the studied construction projects. The second main question aimed to identify weaknesses and areas for improvement within the mass logistics of the projects, and the final main question aimed to provide tangible suggestions on how these weaknesses and areas for improvement should be addressed. Based on these questions and the initial discussions, suitable subject areas were chosen for literature review to establish a credible framework. Subsequently, quantitative, and qualitative data were collected through various interviews and documents provided by the municipalities of Linköping and Norrköping, as well as by a large contractor in Östergötland, that has extensive experience in mass logistics activities. The data were then sorted according to themes and presented in the empirical chapter. The qualitative data collected from various sources were compared, resulting in the identification of certain trends and contradictions. For the quantitative data, established academic models were applied to analyze the data. Theories of logistics efficiency were applied by conducting calculations in Excel, where transportation work and traffic work was calculated. The calculations were then explained through text and visualized in tables. Once these analyses were completed, the results were compared with the framework to initiate a discussion on how well they seem to represent the trends identified in previous research and to develop appropriate improvement measures based on the previous research. Finally, based on this study, it can be said that the municipalities don’t have a prominent role in mass logistics in any of the studied projects, which leads to the majority of mass logistics flows being structured by contractors. Additionally, mass logistics have a low priority compared to other issues from the municipality's perspective, further shifting responsibility onto contractors. However, municipalities have begun to pay more attention to mass logistics, but a challenge they face is the need to plan mass logistics earlier to avoid constraining flexibility, while also being unable to plan optimally before excavation begins, as the quality of the soil is unknown. Furthermore, it can be concluded that the efficiency of the projects varies significantly from project to project, and the correlation drawn is that efficiency is influenced more by the project's reuse rate than by the distance to the landfill or the size of trucks. The sensitivity analysis conducted in the study also shows that larger trucks or shorter distances to the landfill result in increased project efficiency and therefore warrant further investigation. Finally, prioritizing information flow between the various project stakeholders is crucial, as it is currently extremely deficient, leading to difficulties in evaluating what has gone well or poorly in a project.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-205114 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Bortot, Rasmus, Albin, Bengtsson |
| Publisher | Linköpings universitet, Logistik- och kvalitetsutveckling |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0342 seconds