Byggindustrin står för en stor del av världens växthusgasutsläpp. Av dessa utsläpp kan upp till 16% härledas till masslogistiken i byggprojekt. Utöver detta går en betydande del av byggprojektkostnaderna till masslogistik i projektet. Masslogistiken i byggsektorn är även unik då den till stor del består av temporära försörjningskedjor och outsourcad arbetskraft, vilket skapar komplexitet och ineffektivitet. Området masslogistik inom byggprojekt är även undermåligt studerat och behovet av vidare forskning för att effektivisera masslogistiken är därför stort. Utifrån detta motiveras denna studie, som ska kartlägga tre byggprojekt i Linköping och Norrköping för att få insikter om hanteringen av masslogistik i olika kontexter. Utifrån detta har studiens syfte formulerats som följande: Syftet med studien är att kartlägga masslogistikflöden och dess transporteffektivitet med avseende på trafik- samt transportarbete vid tre olika byggprojekt i Linköping och Norrköping, samt identifiera potentiella förbättringsåtgärder. Efter initiala diskussioner med forskare inom projektet Cimpla samt ett första möte med Linköpings kommun utvecklades tre huvudfrågor. Den första huvudfrågan syftade till att förklara den aktuella situationen i de studerade byggprojekten. Den andra huvudfrågan syftade till att identifiera svaga punkter och förbättringsområden inom masslogistiken i projekten och den sista huvudfrågan ämnade ge konkreta förslag på hur dessa svagheter och förbättringsområden bör hanteras. Utifrån dessa frågor och de initiala diskussionerna valdes lämpliga ämnesområden för litteratursökning för att skapa en trovärdig referensram. Utifrån huvudfrågorna och referensramen kunde sedan kvantitativa och kvalitativa data samlas in genom olika intervjuer och dokument som tillhandahållits av Linköpings och Norrköpings kommuner samt av en entreprenör i Östergötland med lång erfarenhet inom bland annat masslogistik. Data sorterades därefter utifrån teman och presenterades i empirikapitlet. Den kvalitativa datan som samlades in från olika källor jämfördes sedan, vilket resulterade i att vissa trender och motsägelser kunde identifieras. För den kvantitativa datan applicerades etablerade akademiska modeller för att analysera datan. Teorier om transporteffektivitet i logistik tillämpades genom att beräkningar på bland annat transportarbete och trafikarbete utfördes i Excel. Beräkningarna förklarades sedan genom text och visualiserades i tabeller. När dessa analyser var genomförda jämfördes resultaten med referensramen för att skapa en diskussion om hur väl detta verkar representera de trender som tidigare forskning identifierat, samt för att med hjälp av den tidigare forskningen utveckla lämpliga åtgärdsförslag på resultaten. Slutligen så går det att utifrån denna studie säga att kommuner inte i något av projekten har en framträdande roll när det gäller masslogistik, vilket leder till att majoriteten av masslogistikflödena struktureras av entreprenörerna. Utöver det så har också masslogistik en låg prioritering gentemot andra frågor utifrån kommunens perspektiv, vilket ytterligare leder till att ansvaret läggs på entreprenörerna. Kommunerna har dock börjat titta mer på masslogistikfrågan, men ett problem som de stöter på är att man måste planera masslogistiken tidigare för att handlingsutrymmet inte ska begränsas, samtidigt som man inte kan planera optimalt innan schaktningen har påbörjats, då man inte vet kvalitén på marken. Vidare så går det att dra slutsatsen att transporteffektiviteten i projekten skiljer sig markant från projekt till projekt och korrelationen som går att dra är att transporteffektiviteten påverkas i högre grad av projektets återanvändningsgrad än av distans till deponi eller storleken på lastbilar. Den känslighetsanalys som utförts i studien visar även att större lastbilar eller kortare avstånd till deponin leder till ökad transporteffektivitet i projektet och därför är något som bör undersökas mer. Slutligen så bör även informationsflödet mellan de olika aktörerna i projektet prioriteras, då det i dagsläget är extremt bristfälligt, vilket leder till svårigheter när man ska utvärdera vad som har gått bra respektive inte bra i ett projekt. / The construction industry accounts for a significant portion of the world's greenhouse gas emissions. Out of these emissions, up to 16% can be attributed to mass logistics in construction projects. Additionally, a significant portion of construction project costs is allocated to mass logistics. The mass logistics in the construction sector are also unique in that they largely consist of temporary supply chains and outsourced labor, creating complexity and inefficiency. The field of mass logistics in construction projects is also under-studied, and there is a significant need for further research to streamline mass logistics. Based on this, this study was initiated to map three construction projects in Linköping and Norrköping to gain insights into the management of mass logistics in different contexts. Based on this, the purpose of the study was formulated as follows: The purpose of this study is to map mass logistics flows and their efficiency in terms of traffic- and transport work at three different construction projects in Linköping and Norrköping, and to identify potential improvement measures. After initial discussions with researchers involved in the Cimpla project and a first meeting with the municipality of Linköping, three main questions were developed. The first main question aimed to explain the current situation in the studied construction projects. The second main question aimed to identify weaknesses and areas for improvement within the mass logistics of the projects, and the final main question aimed to provide tangible suggestions on how these weaknesses and areas for improvement should be addressed. Based on these questions and the initial discussions, suitable subject areas were chosen for literature review to establish a credible framework. Subsequently, quantitative, and qualitative data were collected through various interviews and documents provided by the municipalities of Linköping and Norrköping, as well as by a large contractor in Östergötland, that has extensive experience in mass logistics activities. The data were then sorted according to themes and presented in the empirical chapter. The qualitative data collected from various sources were compared, resulting in the identification of certain trends and contradictions. For the quantitative data, established academic models were applied to analyze the data. Theories of logistics efficiency were applied by conducting calculations in Excel, where transportation work and traffic work was calculated. The calculations were then explained through text and visualized in tables. Once these analyses were completed, the results were compared with the framework to initiate a discussion on how well they seem to represent the trends identified in previous research and to develop appropriate improvement measures based on the previous research. Finally, based on this study, it can be said that the municipalities don’t have a prominent role in mass logistics in any of the studied projects, which leads to the majority of mass logistics flows being structured by contractors. Additionally, mass logistics have a low priority compared to other issues from the municipality's perspective, further shifting responsibility onto contractors. However, municipalities have begun to pay more attention to mass logistics, but a challenge they face is the need to plan mass logistics earlier to avoid constraining flexibility, while also being unable to plan optimally before excavation begins, as the quality of the soil is unknown. Furthermore, it can be concluded that the efficiency of the projects varies significantly from project to project, and the correlation drawn is that efficiency is influenced more by the project's reuse rate than by the distance to the landfill or the size of trucks. The sensitivity analysis conducted in the study also shows that larger trucks or shorter distances to the landfill result in increased project efficiency and therefore warrant further investigation. Finally, prioritizing information flow between the various project stakeholders is crucial, as it is currently extremely deficient, leading to difficulties in evaluating what has gone well or poorly in a project.

I samband med byggprojekt uppstår det berg- och jordmassor som måste hanteras. De senaste årens ökade bostadsbyggande och stora infrastrukturprojekt i kombination med en ökad miljömedvetenhet har lett till att olika effektiviseringar av massahantering hamnat i fokus. En sådan effektivisering är  en samordnad återvinning av massa centralt mellan olika byggprojekt och som enligt studier kan minska både antalet transporter och total miljöpåverkan, en sådan plats kallas för masslogistikcenter (MLC). Kostnadsstrukturen hos ett MLC är dock outforskat vilket försvårar skapandet av hållbara affärsmodeller. Med detta som motivering är studiens syfte följande:  Syftet är att skapa en modell för att beräkna kostnaden av att driva ett MLC Modellbyggnadens struktur och dess viktiga komponenter belästes i en inledande litteraturstudie tillsammans med fakta om masshantering och centraliserad materialhantering. En metod för modellutförande utvecklades med tre större steg: utformande av en konceptuell modell, kvantifierande av modellen till en datamodell och slutligen ett test av modellen för att förbättra den. Litteratur om masshantering belyste det komplexa ämnet där massa beroende på omständigheter och sort kan variera från avfall till handelsvara. Slutligen belystes den teoretiska bakgrund som finns till centraliserad materialhantering med fokus på bygglogistikcenter som visar sig kunna minska kostnader vid byggprojekt.   Modellen utvecklades sedan i tre större faser utifrån den valda metoden för modellutförande och modellens utveckling överensstämmer med rapportens tre huvudfrågor. I första fasen anlades en konceptuell modell med stöd av den gjorda litteraturstudien och semistrukturerade intervjuer av personer kunniga inom masshantering och erfarna av aktiviteter i och runt ett MLC. I modellbyggandets andra fas kvantifierades den konceptuella modellen. En aktivitetsbaserad kalkyl passade den konceptuella modellens utformning bäst. Den tredje fasen testade sedan modellen på framtida byggprojekt i norra Norrköping, utifrån detta experiment förbättrades modellen ytterligare.  Resultatet sammanfattar aktiviteter i det studerade systemet och resurser som används av dessa aktiviteter. Det kan sammanfattas som att mängden massa, massans typ samt dess föroreningsgrad driver flera kostnader. Allra mest kostsam är den massa som sorteras ut i MLC för kvittblivning. Systemet blir alltså kostnadseffektivt om man så tidigt som möjligt i processen kan sortera ut det material som i så hög grad som möjligt kan återvinnas. Resultatet visar vidare att ett MCL:s kostnadsstruktur påverkas av dess geografiska placering som blir en vägning mellan närhet till projekt och markpris. Närhet till projekt minskar transportkostnader medan billig mark möjliggör i sin tur antingen lägre kostnad för mark eller större möjligheter till lagring som ökar återvinning och minskar deponikostnader. På detta sätt är flera större kostnadsposter också direkt beroende av MCL:s placering. Ett annan vägning mellan kostnader är när krossning ska genomföras, varje krossning innebär en startkostnad samtidigt som behövd lageryta ökar när krossningar görs mer sällan. Slutligen innebär ett MLC en viss planering av såväl transporter som lager, detta driver kostnader för administrativt arbete vars kostnad måste bäras av den minskade deponeringen och transporten som ett MLC kan möjliggöra. Kvantifieringen av modellens massflöden gjordes enligt en tolkning av en ABC-kalkyl med minsta tidsenhet en vecka. Testet av modellen, med data från Optimass, på ett antal projekt i Norrköping gav en rad förbättringar av modellen. Dessutom grundlade testet tillsammans med ett enkelt referensscenario att ca 30 % av driftkostnaderna kunde sparas med ett MLC. Genom att modellen skapats, testats och förbättras har studiens syfte uppfyllts. Denna studie är ett steg i att analysera möjligheterna med ett MLC. Vidare forskning behövs bland annat inom områdena: marknaden för återvunna massor, andra användningsområden för lera och investeringskostnader för ett MLC. / In connection with construction projects, large quantities of rock and soil are excavated and need to be handled. In recent years, increased housing construction and large infrastructure projects in combination with an increased environmental awareness has contributed to an increased interest in rock and soil management. A rock and soil consolidation centre (from now on SCC) is a location where recycling of rock and soil can be coordinated between different construction projects in the area. A centre like this can, according to studies, lower both number of transports needed and the total environmental impact. However, the cost structure of a rock and soil consolidation centre lacks research, which makes it difficult to create sustainable business models.  The structure of model building and its important components, together with facts regarding rock and soil management and centralized material handling were studied with a literature study. A method for creating a model was developed using three steps: firstly, designing a conceptual model; secondly, quantifying the model into a computer model and lastly test and improve the model. Literature regarding rock and soil management highlighted the complicated matter of the different uses of rock and soil, where, on one hand, when excavated by a construction/excavation company, it is considered waste and may not be dumped haphazardly. On the other hand, if the rock and soil were collected and deposited into an SCC, it may be sold for reuse and hence becomes a commercial product. The literature also showed how in theory a centralized construction logistic can lower costs during construction projects. The model was developed in three phases, each corresponding to the three main questions of the study. The first phase focuses on the creation of a conceptual model, which was made possible with sources in the literature and the semi-structured interviews with respondents working in the rock and soil management field. The second phase moved the conceptual model into a computer model. An activity-based calculation was chosen to represent calculation regarding costs in the model, while the last phase focused on testing the model in Norrköping and finding improvements.  The result presents activities within the studied system, as well as which resources were used to make these activities happen. The results can be summarized by saying that the volume of rock and soil, what types of rock and soil used and the levels of contamination are the main drivers of a higher total cost. The costliest part is connected to the fee for taking rock and soil waste to landfills. Since this cost can be reduced if a product is recycled, a lot of the cost can be lowered if rock and soil that can be reused is sorted out early. The result also shows that an SCC’s cost structure is affected by its geographical location, which becomes a balance between proximity to projects and cheaper, more accessible land further away from a city. Another crossroad is when to conduct crushing of rocks and soil, since there is a high start-up cost and at the same time more storage is needed if the crushing of rock and soil is carried out less frequently. Lastly an SCC requires some planning regarding its operations and transports which in hand also contributes to increased administrative costs, costs which all need to be lower than the option of driving the rock and soil to a landfill.  To quantify the module was done according to an interpretation of an activity-based calculation with a time unit of a week. The test of the model, with data from Optimass on several development projects in Norrköping, resulted in some improvements of the model. The test also could also be compared to a simple reference scenario where approximately 30% of the total cost could be saved with an SCC. It also showed a pay-off time of around a year. By creating, testing, and improving the model the purpose of the study has been accomplished. This study is a step in analysing the possibilities with an SCC. Further research is needed to determine the market for recycled rock and soil products, other usable areas for products such as clay and more accurate calculations regarding the investment costs of an SCC.