Denna uppsats undersöker nyligen examinerade personalvetares motiv att börja studera på universitet, samt hur de upplever matchningen mellan utbildningen och deras nuvarande tjänst. Tidigare forskning visar att trots att utbildningssystemet har utvidgats för att ge fler tillgång till högre studier har klass en stor påverkan på vilka som utbildar sig och inte. Forskningen skildrar också att den snabba utbildningsexpansionen skapar matchningsproblem i form av överutbildning samt en utbildningsinflation, vilket leder till olika svårigheter på arbetsmarknaden. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur personalvetare upplever sin utbildning i relation till sitt arbete, för att tolka matchningsproblematik och utbildningsinflation inom HR-fältet på arbetsmarknaden. Därutöver vill vi undersöka anledningar till att nyligen examinerade personalvetarstudenter valde att studera på högre nivå, med avstamp från ett klassperspektiv. För att undersöka syftet har tio intervjuer med examinerade personalvetare genomförts och analyserats utifrån det teoretiska ramverket. Teorierna som nyttjades var Pierre Bourdieus kapitalformer, Randall Collins kredentialism samt John W. Meyer och Brian Rowans nyinstitutionella teori. Resultatet och analysen finner flera olika motiv till varför personer började studera både på universitet och på personalvetarprogrammet. Intervjupersoner som hade föräldrar med en akademisk bakgrund fick information och stöd inför att studera på universitet, medan personer utan föräldrar från en akademisk bakgrund hänvisade till mer personliga motiv att studera vidare. Trots att informanterna på pappret är matchade, så finner resultaten att intervjupersonerna upplever ett kunskapsgap. Många menade även att utbildningen var mycket mer teoretisk än praktisk, vilket bidrog ytterligare till upplevelsen av dålig matchning för arbetet inom HR. Sist finner vi indikationer på att högre utbildning börjar bli en norm inom HR-branschen och att många studenter arbetar extra för att utmärka sig på arbetsmarknaden. En sådan utveckling tyder på en utbildningsinflation där värdet av en personalvetarexamen kan tänkas sjunka och personer skaffar arbetslivserfarenhet för att öka sin anställningsbarhet.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-504023 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Hultqvist, Evelina, Tilstam, Ulrika |
| Publisher | Uppsala universitet, Sociologiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds