Syftet var att undersöka hur lärare utformade sina lektionsplaneringar till form och innehåll för att inkludera alla elever i undervisningen och för att elever ska kunna utvecklas så långt som möjligt genom matematikundervisning. Lektionsplaneringar från 14 lärare samlades in, vilket följdes upp med semistrukturerade intervjuer med lärarna. Studien utgick från den sociokulturella teorin och var kvalitativ med kvantitativa inslag. Resultatet visade tre kategorier av lektionsplaneringar: den effektiva, den fylliga och den omfattande. I samtliga kategorier identifierades två underkategorier, med eller utan matematikbok. Bedömning användes för att forma undervisningen utifrån elevernas behov. Den ledning och stimulans som gavs till samtliga elever, oavsett om de var i behov av stödinsatser eller hade kommit långt i sin matematikutveckling, var variationer av svårighetsgrad på material och kamratlärande via sociala samspel. Det som inte syntes i lektionsplaneringarna var stödinsatser. Lärarna föreföll ha delar av planeringar i huvudet, till exempel stödinsatserna. Elever som kommit längre i sin matematikutveckling fick klara sig mer själva än andra eller agera hjälplärare. Studien visade att kollegiala samtal kan utveckla undervisningen till att bli mer inkluderande och differentierad. En implikation till speciallärare var att, tillsammans med lärare och genom lektionsplaneringar, arbeta för en differntierad lärmiljö som inkluderar samtliga elever.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mdh-58863 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Sandbäck, Anna, Skager, Elin |
| Publisher | Mälardalens universitet, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | LÄRARUTBILDNINGEN, |
Page generated in 0.002 seconds