Denna uppsats är en kvalitativ intervjustudie med syftet att undersöka och problematisera utmaningar verksamma lärare upplever när de undervisar i religionskunskap i årskurs 4– 6, samt lösningarna på de upplevda utmaningarna. I arbetets bakgrund diskuteras det samhälle som skolan verkar i och dess påverkan på vilken kunskap som bör förmedlas. Extremism, mångkulturalitet, religionskunskap, religionsämnets historia samt lärarens roll diskuteras och lägger grunden för arbetets problemformulering. Studiens insamlade material består av fem inspelade semistrukturerade intervjuer som analyserats med hjälp av ett interkulturellt förhållningssätt samt med ett sociokulturellt- och relationellt perspektiv. Resultatet som kan utläsas ur empirin visar på att lärarna upplever liknande utmaningar, men att deras förhållningssätt och lösningar till utmaningarna varierar. Vissa utmaningar som lärarna upplevde kan ses som kulturella då det grundade sig i en vägran att acceptera religionsundervisningen när den handlade om något eleverna inte identifierade sig med. Bredden av elevernas vägran varierade, men en röd tråd kring hantering av utmaningen kunde läsas ur resultatet. Att ha ett inkluderande synsätt där elever med förkunskaper fick agera resurser var något som samtliga av de intervjuade lärarna använde sig av. Utmaningar som behandlade ämnesinnehållet berörde framförallt att elever hade tendenser att fokusera på skillnader mellan religioner istället för likheter, samt i svårigheten att diskutera livsfrågor med unga elever. Lärarna använde sig av olika metoder för att fokusera på religionernas likheter. Detta upplevde lärarna kunde användas för att skapa tolerans i elevgruppen och på så sätt motverka fördomar som tas med i klassrummet från samhället. Religionskunskap som ämne relaterar mycket till den individuella personen, till gruppen men även till samhället i stort. Att skapa förståelse i en elevgrupp för att på så sätt skapa förutsättningar för att verka och leva i ett modernt samhälle är en nyckelfaktor. Det sista temat som kunde urskiljas i empirin och som presenteras i detta examensarbete är hur lärarnas egen religiositet kom fram i intervjuerna och hur detta kan ses påverka den undervisning eleverna får ta del av.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-41472 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Micha, Caroline, Kelmendi, Agon |
| Publisher | Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI), Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds