I takt med att det svenska samhället blir mer mångkulturellt blir också skolorna det. Jag som lärare kommer med största sannolikhet undervisa en mångkulturell klass och vill därför bli medveten om vilka budskap den mångkulturella barn- och ungdomslitteraturen sänder. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur människor med utländsk bakgrund framställs i tre utvalda barn- och ungdomsböcker. Jag kommer använda mig av en kvalitativ litteraturanalys som har sin utgångspunkt i begreppet mångkultur för att få en djupare inblick om hur mångkultur skildras i de utvalda böckerna. Resultatet av undersökningen som jag kom fram till är att mångkultur skildras i naturliga sammanhang och karaktärerna beskrivs på ett sätt som stämmer överens med deras stereotypiska utseende. / As the Swedish society becomes increasingly multicultural so does the educational system and schools. I believe with high probability that as a teacher I will teach a multicultural group in the classroom, therefore I want to become aware of what message the multicultural children ́s and youth literature portrays. The goal of the study is to enguire how people from countries other than Sweden are portrayed in three children ́s and youth books. I will be utilizing a qualitative litearture analysis that surrounds thus giving insight into how this is portrayed in the chosen literature pieces. The results of the study concludes that multiculturalism is depicted in everyday contexts and the characters are described in a way that agrees with their stereotypic looks.

Studiens syfte ligger på medverkande arbetslags arbetssätt med interkulturalitet samt hur de planerar och arbetar utifrån ett interkulturellt perspektiv. Studien genomsyras av ett tänk kring vi och de andra. Det svenska samhället präglas av många olika hemkulturer och med detta i åtanke anser vi att människor behöver få en förståelse och visa solidaritet för varandra, detta för att kunna skapa ett hållbart samhälle. Tidigare forskning beskriver även att ett tänk kring vi och de andra måste försvinna för att alla människor i samhället ska kunna se varandra som likvärdiga. Pedagoger i förskolan har som uppdrag att bland annat föra det svenska kulturarvet såsom traditioner och högtider vidare till barnen i verksamheten. I studien samlades data in genom ett kvalitativt frågeformulär där sex arbetslag från två olika förskolor deltog. Resultatet visar att arbetslagen arbetar interkulturellt genom att intressera sig för barnens olika hemkulturer och hemspråk. Studien visar även hur jul, påsk, midsommar och barnens födelsedagar är de högtider och traditioner som är centrala i de förskolor som studien utgår från. I arbetslagen utgår pedagogerna från svenska normer och deras egen hemkultur när de väljer vilka högtider och traditioner de ska uppmärksamma tillsammans med barnen. Analysen av resultatet fokuserar på hur pedagogerna i studien anser att ett tänk kring vi och de andra inte får förekomma men trots detta är ändå en teori kring vi och de andra det som genomsyrar hela resultatet.

Denna uppsats är en kvalitativ intervjustudie med syftet att undersöka och problematisera utmaningar verksamma lärare upplever när de undervisar i religionskunskap i årskurs 4– 6, samt lösningarna på de upplevda utmaningarna. I arbetets bakgrund diskuteras det samhälle som skolan verkar i och dess påverkan på vilken kunskap som bör förmedlas. Extremism, mångkulturalitet, religionskunskap, religionsämnets historia samt lärarens roll diskuteras och lägger grunden för arbetets problemformulering. Studiens insamlade material består av fem inspelade semistrukturerade intervjuer som analyserats med hjälp av ett interkulturellt förhållningssätt samt med ett sociokulturellt- och relationellt perspektiv. Resultatet som kan utläsas ur empirin visar på att lärarna upplever liknande utmaningar, men att deras förhållningssätt och lösningar till utmaningarna varierar. Vissa utmaningar som lärarna upplevde kan ses som kulturella då det grundade sig i en vägran att acceptera religionsundervisningen när den handlade om något eleverna inte identifierade sig med. Bredden av elevernas vägran varierade, men en röd tråd kring hantering av utmaningen kunde läsas ur resultatet. Att ha ett inkluderande synsätt där elever med förkunskaper fick agera resurser var något som samtliga av de intervjuade lärarna använde sig av. Utmaningar som behandlade ämnesinnehållet berörde framförallt att elever hade tendenser att fokusera på skillnader mellan religioner istället för likheter, samt i svårigheten att diskutera livsfrågor med unga elever. Lärarna använde sig av olika metoder för att fokusera på religionernas likheter. Detta upplevde lärarna kunde användas för att skapa tolerans i elevgruppen och på så sätt motverka fördomar som tas med i klassrummet från samhället. Religionskunskap som ämne relaterar mycket till den individuella personen, till gruppen men även till samhället i stort. Att skapa förståelse i en elevgrupp för att på så sätt skapa förutsättningar för att verka och leva i ett modernt samhälle är en nyckelfaktor. Det sista temat som kunde urskiljas i empirin och som presenteras i detta examensarbete är hur lärarnas egen religiositet kom fram i intervjuerna och hur detta kan ses påverka den undervisning eleverna får ta del av.