Uppsatsen undersöker hur hetereosexuella par i åldern 20 - 40 utan barn väljer film, serier och dokumentärer att titta på tillsammans och vilken betydelse tittandet har för relationen. Genom kvalitativa djupintervjuer med tre kvinnor och tre män som lever i en parrelation syftar studien att undersöka frågorna utifrån Hochschilds och Martins teorier om genus, Asplunds teorier om mikromakt samt teorier runt förhandling. Resultatet uppvisar sju huvudpoänger. För det första att tittande är en ritual, men att vad parterna ska titta på bestäms genom förhandling. För det andra att tittandet verkar vara en del av att konstruera par och förhåller sig till en trevlighetsnorm för rekreativa aktiviteter som bildar ramen för förhandlingen. För det tredje är tittandet funktionsstyrt, vilket påverkar beslutsprocessen. För det fjärde framstår beslutsprocessen som frustrerande för parterna till följd av genuskodade preferenser. För det femte beskrivs tittandets syfte som avkoppling, fast analysen visar att tittandet hjälper paren att skapa en meningsfull gemenskap. För det sjätte skapar tittandet också en samhällelig gemenskap och för det sjunde beskriver både intervjuade män och kvinnor en vilja att nå konsensus i förhandlingarna, men använder mikromakt för att korta ned förhandlingstiden och få igenom sin vilja, något som kan påverka relationens gemenskap negativt. Studien bidrar med ökad kunskap om förhandlingar av rekreativa aktiviteter bland hetereosexuella par utan barn.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-156541 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Sjöstedt, Gustav |
| Publisher | Umeå universitet, Sociologiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds