Return to search

"Socialtjänsten är som våra föräldrar" : En studie om den interkulturella kommunikationen mellan nyanlända och socialtjänsten / "Social services are like our parents" : A study on the intercultural communication between newcomers and socialservices

Vi har gjort en studie som handlar om den interkulturella kommunikationen mellan nyanlända och socialtjänsten. Sverige tar emot 5000 kvotflyktingar varje år och segregeringen har under lång tid ökat och klyftorna har blivit större. Det har dessutom pågått en desinformationskampanj på nätet där svensk socialtjänst anklagas för att de omhändertar muslimska barn. Syftet med denna studie var därför att undersöka nyanländas kommunikation med socialtjänsten och innebörden av det interkulturella mötet. Vi vill med detta öka kunskapen för att främja det interkulturella mötet och integration. För att uppnå syftet genomfördes kvalitativa intervjuer där sju nyanlända fick möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter av kommunikationen med socialtjänsten. Genom våra kvalitativa intervjuer har studiens frågeställningar besvarats. Dessa handlar om hur kommunikationen med socialtjänsten upplevs och vad kultur har för betydelse i mötet med socialtjänsten. Empirin har bearbetats genom tematisk analys och fem teman som analyserats utifrån tidigare forskning samt utifrån ett sociologiskt, psykologiskt och interkulturellt perspektiv. Resultatet visar att kultur enligt respondenterna inte har en stor betydelse i kommunikation med socialtjänsten. Många upplever att anpassningen till den svenska kulturen är svår och upplever inte någon förståelse från socialtjänsten kring detta. Samtliga respondenter har inga förväntningar på men önskar att socialtjänsten ska besitta en interkulturell kompetens. När vi analyserade resultatet kom vi fram till slutsatsen att den första tiden i Sverige styrs av att tillgodose grundläggande behov så som att komma i trygghet och att det kan vara en anledning till att kultur initialt inte har en sådan stor betydelse för nyanlända i kommunikationen med socialtjänsten. Vi kunde även se utifrån ett interkulturellt perspektiv att det finns brister i den interkulturella kommunikationen mellan nyanlända och socialtjänsten men att respondenterna la lite eller ingen vikt vid det. / We have done a study that deals with the intercultural communication between newcomers and social services. Sweden receives 5,000 quota refugees every year and segregation has for a long time increased, and the gaps have become larger. There has also been an online disinformation campaign where Swedish social services are accused of taking Muslim children into care. The purpose of this study was therefore to investigate newcomers' communication with social services and the meaning of the intercultural encounter. With this, we want to increase knowledge to promote the intercultural meeting and integration. To achieve the purpose, qualitative interviews were conducted where seven new arrivals were given the opportunity to share their experiences of communication with social services. Through our qualitative interviews, the study's questions have been answered. These are about how communication with social services is perceived and what culture means in the meeting with social services. The empirical data has been processed through thematic analysis and five themes that have been analysed based on previous research and from a sociological, psychological, and intercultural perspective. The results show that, according to the respondents, culture does not have a great importance in communication with social services. Many feel that adaptation to Swedish culture is difficult and do not experience any understanding from social services about this. All respondents have no expectations but wish the social services to possess more intercultural competence. When we analysed the results, we came to the conclusion that the first time in Sweden is governed by meeting basic needs such as getting in safety and that this may be one reason why culture initially does not have such a significance for newcomers in communication with social services. We could also see from an intercultural perspective that there are shortcomings in the intercultural communication between newcomers and social services, but that the respondents paid little or no importance to it.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:esh-9705
Date January 2022
CreatorsNgwiki, Nikita, Marthin, Stella
PublisherMarie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0027 seconds