Att arbeta som familjebehandlare inom individ- och familjeomsorgen innebär att dagligen möta familjer som bär sin unika historia, sitt kulturella ursprung och livserfarenheter. När familjebehandlare och familj inte talar samma språk kompliceras mötet och utmaningar kan uppstå. Syftet med studien har varit att undersöka familjebehandlarnas upplevelse av mötet med familjer av utländsk bakgrund samt vilka utmaningar och framgångsfaktorer de upplever i mötet. Kvalitativa intervjuer med sju familjebehandlare genomfördes. Materialet transkriberades, kodades och analyserades med tematisk analys. Det socialkonstruktivistiska perspektivet användes då vi ville undersöka ett socialt samspel. Stämplingsteorin användes i analysen, för att förstå komplexiteten samt risker i mötet med familjerna. Centrala begrepp samt tidigare forskning har använts i analysen. Av resultat och analys framkommer det att familjebehandlarna upplever svårigheter med kommunikationen, även då en tolk deltar. Alliansskapandet är det viktigaste och svårt att skapa enligt resultatet. Familjebehandlarna uppger att förändringsarbetet med familjerna allt för sällan ger ett önskvärt resultat. / Working as a family therapist in individual and family-care involves meeting different families, with their own history, culture, and life experiences. The interaction between family-therapist and treatment-family can be complicated if they don´t speak the same language. The purpose of this study has been to investigate the family therapists' experience of challenges and possibilities that occur in the interaction with the families. Qualitative interviews with seven family therapists’ were conducted and the material was transcribed and analyzed using thematic analysis. The social constructivist perspective was used because we wanted to investigate a situation of social interaction. The labelling theory was used in the analysis to understand which factors affect the interaction with the families. Previous research has been used in the analysis. Results show that family therapists experience difficulties in the communication process, even if an interpreter participates. Alliance is important but difficult to create according to the result, so is a positive treatment result.

The thesis focuses on specification of intercultural social work, using the example of social service provided by the Residential Centre in Kostelec nad Orlici and the position of Mongolian applicants for international protection. In theoretical part the question of intercultural social work from a perspective of social worker is discussed - philosophical base is stated, scientific findings concerning selected subject are gathered, the situation of Mongolian migrants and the social service is described. Empirical part addresses the client's perception of social service. Using the method of in-depth interviews the research aims to find out how the Mongolian clients understand the social service provided by the Residential Centre Kostelec, whether they claim it useful and whether they see any difficulties in getting use of such service. Some of the insufficiency of provided social service is pointed out and therefore some appropriate arrangements are suggested at the end.

Vi har gjort en studie som handlar om den interkulturella kommunikationen mellan nyanlända och socialtjänsten. Sverige tar emot 5000 kvotflyktingar varje år och segregeringen har under lång tid ökat och klyftorna har blivit större. Det har dessutom pågått en desinformationskampanj på nätet där svensk socialtjänst anklagas för att de omhändertar muslimska barn. Syftet med denna studie var därför att undersöka nyanländas kommunikation med socialtjänsten och innebörden av det interkulturella mötet. Vi vill med detta öka kunskapen för att främja det interkulturella mötet och integration. För att uppnå syftet genomfördes kvalitativa intervjuer där sju nyanlända fick möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter av kommunikationen med socialtjänsten. Genom våra kvalitativa intervjuer har studiens frågeställningar besvarats. Dessa handlar om hur kommunikationen med socialtjänsten upplevs och vad kultur har för betydelse i mötet med socialtjänsten. Empirin har bearbetats genom tematisk analys och fem teman som analyserats utifrån tidigare forskning samt utifrån ett sociologiskt, psykologiskt och interkulturellt perspektiv. Resultatet visar att kultur enligt respondenterna inte har en stor betydelse i kommunikation med socialtjänsten. Många upplever att anpassningen till den svenska kulturen är svår och upplever inte någon förståelse från socialtjänsten kring detta. Samtliga respondenter har inga förväntningar på men önskar att socialtjänsten ska besitta en interkulturell kompetens. När vi analyserade resultatet kom vi fram till slutsatsen att den första tiden i Sverige styrs av att tillgodose grundläggande behov så som att komma i trygghet och att det kan vara en anledning till att kultur initialt inte har en sådan stor betydelse för nyanlända i kommunikationen med socialtjänsten. Vi kunde även se utifrån ett interkulturellt perspektiv att det finns brister i den interkulturella kommunikationen mellan nyanlända och socialtjänsten men att respondenterna la lite eller ingen vikt vid det. / We have done a study that deals with the intercultural communication between newcomers and social services. Sweden receives 5,000 quota refugees every year and segregation has for a long time increased, and the gaps have become larger. There has also been an online disinformation campaign where Swedish social services are accused of taking Muslim children into care. The purpose of this study was therefore to investigate newcomers' communication with social services and the meaning of the intercultural encounter. With this, we want to increase knowledge to promote the intercultural meeting and integration. To achieve the purpose, qualitative interviews were conducted where seven new arrivals were given the opportunity to share their experiences of communication with social services. Through our qualitative interviews, the study's questions have been answered. These are about how communication with social services is perceived and what culture means in the meeting with social services. The empirical data has been processed through thematic analysis and five themes that have been analysed based on previous research and from a sociological, psychological, and intercultural perspective. The results show that, according to the respondents, culture does not have a great importance in communication with social services. Many feel that adaptation to Swedish culture is difficult and do not experience any understanding from social services about this. All respondents have no expectations but wish the social services to possess more intercultural competence. When we analysed the results, we came to the conclusion that the first time in Sweden is governed by meeting basic needs such as getting in safety and that this may be one reason why culture initially does not have such a significance for newcomers in communication with social services. We could also see from an intercultural perspective that there are shortcomings in the intercultural communication between newcomers and social services, but that the respondents paid little or no importance to it.