This thesis examines young people's thoughts about their presence on social media. With a social constructive approach the study focused on how young people think and act on social media in relation to constructions of gender and normality. The analysis is based on four group interviews with 13-year old boys and girls. The theoretical approach is based partly on social constructionism where discourses and ideas of normality are identified and analyzed. Erving Goffman's theory of social interaction was central to illustrate how young people presents themselves based on the prevailing discourses. It is clear that they adjust their representations of themselves depending on the context. Theories of new media and young people as digital natives were relevant for the study to understand how and why young people act as they do in their use of social media. The study also highlights the ignorance of adults perceptions about young peoples presence on social media. This is related to Stanley Cohen's theory of moral panic. In conclusion, one can say that the interviewees are well established in the digital media landscape and social media is a natural part of their everyday lives. They see risks but also opportunities where they can share across social networks and be a part of an interactive platform in constant change. The young people relate to norms and gender constructions that are historically and culturally imprinted. On social media they perceive themselves according to ruling discourses that makes them fit in, in the situation. / Denna uppsats undersöker ungdomars tankar om deras varande på sociala medier. Med utgångspunkt från en socialkonstruktionistiskt teoriansats inriktades uppsatsen till att undersöka hur ungdomarna förhåller sig till genuskonstruktioner och olika normsystem. Genom fyra gruppintervjuer med både tjejer och killar i sjunde klass insamlades materialet som ligger till grund för den genomförda analysen. De teoretiska utgångspunkterna bygger dels på socialkonstruktionism där diskurser och normer identifierats och undersökts. Erving Goffmans teori om social interaktion var central för att belysa hur ungdomarna presenterar sig själva utifrån rådande diskurser. För förståelse för hur och varför ungdomarna agerar som de gör vid deras användande av sociala medier var teorier om nya medier och de unga som den digitala generationen relevanta. Uppsatsen belyser också vuxnas okunskap om ungas varande på sociala medier vilket relateras till Stanley Cohens teori om moralpanik. Avslutningsvis går att konstatera att ungdomarna är väl etablerade i det digitala medielandskapet och sociala medier är en stor och naturlig del av deras vardag. De ser risker men också möjligheter med att kunna dela med sig över sociala medier och vara en del av en interaktiv plattform i ständig förändring. Ungdomarna förhåller sig till normer och genuskonstruktioner som bygger på socialt konstruerade föreställningar som upplevs vara starkt historiskt och kulturellt präglade. Den manliga blicken identifieras som en social konstruktion vilken alla de intervjuade agerar utifrån.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-98966 |
Date | January 2014 |
Creators | Månsson, Maria |
Publisher | Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | English |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0025 seconds