Den moderna informations- och kommunikationsteknologin har inneburit genomgripande förändringar av vårt sätt att leva och kommunicera men nya tekniker har också mötts av skepticism och väckt kontroverser. Ett aktuellt exempel är motståndet mot den femte generationens mobilnät, 5G. Trots att det inom den etablerade vetenskapen saknas stöd för att 5G skulle utgöra en hälsofara har en växande antistrålningsrörelse hävdat att tekniken för med sig nya och ökade strålningsrisker. I den här uppsatsen utforskas den svenska 5G-kritiska rörelse som vuxit sig stor på Facebook. Syftet är att undersöka hur risk, rädsla och misstro i relation till mobilnätet 5G konstrueras diskursivt inom den 5G-kritiska rörelsen, med utgångspunkt i två av de största och mest aktiva 5G-kritiska grupperna på plattformen. Uppsatsen utgår från en socialkonstruktionistisk ansats och fokuserar tre analytiska teman: risk, rädsla och misstro. Dessa teman ligger även till grund för det teoretiska ramverket som utgår från Ulrich Becks (2012) risksamhälle och Frank Furedis (2006) teori om rädslokulturer. Studien bygger på en netnografisk insamlingsmetod där såväl språkligt som visuellt innehåll har samlats in och analyserats i en multimodal diskursanalys. Analysresultaten visar att risk, rädsla och misstro konstrueras via ”versioner av världen” där riskerna med 5G framställs som verkliga, akuta och hotande och där makthavande aktörer porträtteras som opålitliga, korrupta och inkompetenta. Dessa diskursiva mönster är såväl språkliga som visuella; de sker inte bara genom meningsskapande ordval, narrativ och tecken utan också genom användning av så kallade internetmem och emojis. Studiens resultat visar också att sociologiska perspektiv på risk, rädsla och misstro kan fördjupa förståelsen för dessa konstruktioner och ge perspektiv på hur rörelsen förhåller sig till det omgivande samhället. Analysen tyder på att de definitionsstrider och olika rationalitetsanspråk som Beck (2012) har beskrivit som typiska för risksamhället också präglar konstruktionen av riskerna med 5G. Furedis (2006) rädsloteman fördjupar vidare förståelsen för hur risker tillskrivs ett hotfullt innehåll genom sociala och kulturella processer. Dessutom visar analysen på att misstro gentemot etablerad expertis kan leda till framväxten just den alternativa expertis som såväl Beck som Furedi har beskrivit. Samtidigt tycks social organisering online också innebära vissa nya förutsättningar som har potential att förflytta traditionella maktpositioner som finns beskrivna i teorin. / Modern information and communications technology has brought about radical changes in the way we live and communicate. However, new technologies have also sparked scepticism and created controversies. A recent example is the opposition to the fifth-generation mobile network technology, 5G. According to the established science community, there is no evidence that 5G would pose a health hazard. Still, a growing anti-radiation movement has claimed that the technology will cause new and increased radiation risks. This essay explores the Swedish 5G critical movement that has grown large on Facebook. The aim is to examine how risk, fear, and mistrust in relation to the mobile network 5G are constructed discursively within the 5G critical movement, based on two of the largest and most active 5G critical groups on the platform. Drawing on a social constructionist approach, the study focuses on three analytical themes: risk, fear, and mistrust. These themes also form the basis of the theoretical framework, consisting of perspectives from Ulrich Beck’s (2012) risk society and Frank Furedi’s (2006) theory on culture of fear. The study is based on a netnographic collection method where both linguistic and visual data have been collected and analysed in a multimodal discourse analysis. The result of the analysis shows that risk, fear, and mistrust are constructed via "versions of the world" in which the risks of 5G are presented as real, acute, and threatening and actors in power are portrayed as unreliable, corrupt, and incompetent. These discursive patterns are both linguistic and visual; they take place not only through meaningful choices of words, narratives, and signs but also by using so-called internet memes and emojis. The results also show that sociological perspectives on risk, fear, and mistrust can deepen the understanding of these constructions and provide perspectives on how the movement relates to the surrounding society. The analysis indicates that the definitional struggles and different claims of rationality that Beck (2012) has described as typical for the risk society also characterize the construction of risks related to 5G. Furedi’s (2006) themes of fear also deepens the understanding of how risks are assigned a threatening content through social and cultural processes. Moreover, the analysis reveals that distrust of established expertise can lead to the emergence of an alternative expertise, which has been described by both Beck and Furedi. However, the results also suggest that social organization online entails some new conditions that have the potential to shift traditional positions of power described in theory.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:ltu-85706 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Wikberg, Matilda |
| Publisher | Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik, konst och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0031 seconds