1993 tillkom den första maturity modellen då ramverket Capability Maturity Model (CMM) togs fram i syfte att hjälpa utvecklare att öka mognaden av sina mjukvaruprocesser (Paulk et. Al 1993). Sedan dess har en mängd maturity modeller tillkommit i syfte att stötta utvärdering och förbättring av diverse processer. Trots de oundvikliga fördelar maturity modeller för med sig så går det att finna en del kritik gällande tillämpningen av dem. I denna studie har vi valt att uppmärksamma behovet av ett lättanvänt tillämpningssätt av maturity modeller. För att undersöka det har ett kvantitativt bedömningsverktyg som grundar sig i Nielsen UX maturity model tagits fram. I studien får fyra företag testa bedömningsverktyget i syfte att se om verktyget anses användbart och underlättar implementeringen av den underliggande maturity modellen. Efter testet har alla respondenter ingått i en kvalitativ undersökning där upplevelsen av verktyget undersökts. Utifrån det framtagna resultatet går det att se en framtida potential och värde i bedömningsverktyget men för att nå dit krävs det först vidareutveckling för att nå upp till vad teorin anser vara användbart. Kritik som mottagits under studiens gång riktades flera gånger mot val av underliggande maturity model. Flera företag påstod att modellen vara föråldrad och därför sänkte intresset för verktyget. Däremot menar majoriteten av respondenterna som deltog i undersökningen att de kan se bedömningsverktyget som ett hjälpfullt medel vid implementeringen av maturity modellen men att det återigen behövs vidare utveckling först.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hb-25458 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Friberg, Olivia, Enerås, Mattias |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds