Den svenska skolans styrdokument ålägger skolan och lärare att anpassa undervisningen till varje elevs enskild. Varje skola löser frågan på egen hand, där nivågruppering är en av många lösningar. Denna studie undersöker hur vanligt förekommande det är att grundlärare väljer att nivågruppera sina elever inom matematikundervisningen. Studien undersöker också vilka förtjänster för med sig, enligt lärarna själva. En surveyundersökning med tillhörande webbenkät har genomförts i en kommun i norra Stockholm, där matematikundervisande lärare från grundskolans samtliga årskurser inkluderades. Syftet med studien var inte att generalisera resultatet på en större population, då studien är av småskalig karaktär. Syftet var att belysa i vilken omfattning skolor och lärare i en kommun använder metoden samt vilka förtjänster lärarna upplever med metoden. Resultatet visar att flera av de lärare som använder nivågruppering inom matematikundervisningen också gör det frekvent. Många av lärarna anser att nivågrupperingen underlättar både planeringen och anpassningen av undervisningen. Utifrån analyserade data kan konstateras att den nivågruppering som förekommer i denna studie brottas med samma problem som internationell forskning lyfter fram. Det handlar om negativa påverkansfaktorer på elevernas lärande, orsakade av en kombination av organisatoriska och didaktiska frågor. / <p>matematik</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:du-24885 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Estius, Miranda |
| Publisher | Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds