Syftet med studien är att analysera och jämföra könsnormer i berättande texter skrivna av flickor respektive pojkar i årskurs 2. Vi undersöker hur fördelningen mellan karaktärer av kvinnligt och manligt kön ser ut i flickors och pojkars texter. Vidare studeras hur flickor och pojkar beskriver karaktärer samt vilka aktiviteter och teman som de inkluderar i sina texter. Elevtexterna som analyseras är hämtade från forskningsprojektet Funktion, innehåll och form i samspel. Elevers textskapande i tidiga skolår, vilket genomfördes vid Uppsala universitet mellan åren 2013 och 2017. I vår studie analyseras texterna genom en kvalitativ textanalysmetod med kvantitativa inslag. Till hjälp används ett analysverktyg som innefattar att ställa frågor till materialet, vilka syftar till att besvara studiens frågeställningar. Studiens resultat visar att flickor skriver om 43 % kvinnliga och 40 % manliga karaktärer medan pojkars berättelser innefattar 7 % respektive 75 %. Flickor och pojkar inkluderar 17 % respektive 18 % karaktärer med odefinierbart kön. Det innebär att eleverna inkluderar flest karaktärer av sitt eget kön och att fördelningen mellan kvinnliga och manliga karaktärer är mycket mer jämn i flickors texter. Angående karaktärsbeskrivningar skildrar flickor både sina kvinnliga och manliga karaktärer med ord som rädd, glad och snäll och de manliga karaktärerna beskrivs även med hjälp av färger. Pojkar som textskapare använder ord som glad, orolig och snäll när de beskriver kvinnliga karaktärer och tillskriver de manliga som glada, hungriga och utifrån vad de tycker om. Det här visar att både flickor och pojkar beskriver sina karaktärer i huvudsak utifrån känslor, oavsett könstillhörighet. Studien visar att flickor skriver om aktiviteter som att äta och dricka, leka och umgås med vänner samt inkluderar teman som vänskap, vardagssysslor, djur och fantasi. I pojkarnas texter återfinns aktiviteter som, att utföra eller titta på en sport, göra illa sig, äta och dricka samt skada andra samt teman så som våld och brott, vardagssysslor, sport och resor är vanligt förekommande. Resultaten visar med andra ord att både flickor och pojkar skriver om sådant som barn kan relatera till, men att flickor inkluderar mer fantasi medan pojkars texter skildrar sådant som sker på ett samhälleligt plan. Utifrån studiens resultat drar vi slutsatsen att det finns en norm bland flickorna i studien att inkludera både kvinnliga och manliga karaktärer i sina berättelser med en jämn fördelning könen emellan medan pojkarna inte behöver inkludera kvinnliga karaktärer i lika stor utsträckning. Därefter kan konstateras att flickorna och pojkarna inte skiljer på vad som anses kvinnligt eller manligt vid karaktärsbeskrivning. Slutligen kan sägas att de aktiviteter och teman som flickorna respektive pojkarna skriver om både är könsneutrala och kopplade till vardera kön.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-353833 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Lundberg, Cornelia, Löfstaf, Anna |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Examensarbete vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier |
Page generated in 0.2111 seconds