Föreliggande explorativa studie ämnade undersöka hur representanter från POSOM-grupper (psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och katastrofer) upplevde nyhetsrapporteringen i samband med Estoniakatastrofen och Flodvågskatastrofen med avseende på korrekthet i nyhetsbevakningen och fokusering på anhöriga. Vidare ämnade den explorativa studien undersöka känslor associerade till nyhetsrapporteringen samt om det fanns någon relation mellan upplevd nyhetsrapportering och associerade känslor. Två identiska e-enkäter frånsett betingelsen Estoniakatastrofen respektive Flodvågskatastrofen skickades slumpmässigt till Sveriges 290 kommuner. Studien baserades på 117 representanter från POSOM-grupper. Föreliggande studie påvisar hög grad av korrekthet i nyhetsbevakningen. Omfattningen hos mediers bevakning av anhöriga till omkomna och saknade var för stort och närgånget. Flodvågskatastrofen upplevdes vara av mer personlig betydelse än Estoniakatastrofen. Överlag associerades svaga känslor till nyhetsrapporteringen, negativa känslor relaterades till kvällspressen. Starka associerade känslor relaterades till låg grad av korrekthet och närgången nyhetsbevakning av anhöriga. Nyhetsrapporteringen upplevdes som omfattande och intensiv samt kännetecknades av sensationsjournalistik, fokus på enskilda individer, chock och saklighet.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-6777 |
| Date | January 2007 |
| Creators | Mann, Helena |
| Publisher | Stockholms universitet, Psykologiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0061 seconds