Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka faktorer som lett till att stadsdelen Kungsängen i Uppsala utformats på det sätt det gjorts och vad som lett till det nuvarande resultatet. Arbetet studerar och diskuterar hur kommunala tjänstemän och byggherrar resonerar kring varför Kungsängen har blivit vad området är idag. Genom intervjuer med dessa personer och med hjälp av samtida forskning besvaras syftet och frågeställningarna. Materialet kompletteras av det inledande planprogram som Uppsala kommun lade fram 1992 för vad de planerade att Kungsängen skulle bli. Resultatet visar att de ekonomiska marknadskrafterna har blivit styrande i omvandlingen av Kungsängen. En svårighet har uppstått i och med att kommunen inte hade tillgång till all mark från början. Området har fått skapas tomt för tomt, vilket påverkat hur området ser ut och fungerar idag. Resultatet visar också att den nyliberala planeringens inflytande leder till en försvårad arbetsprocess där det offentliga och privata måste skapa kompromisslösningar. En gentrifieringsprocess har sköljt över vår samtid, där vi planerar för den gruppen som är mest attraktiv för staden att locka till sig – kapitalstarka kreativa människor. I en värld där även städer blir en produkt på en marknad måste Uppsala försöka hävda sig i konkurrensen.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-387364 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Sjölander, Joel |
| Publisher | Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Uppsatser Kulturgeografiska institutionen |
Page generated in 0.0023 seconds