Return to search

Revisorers oberoende ur ett företags perspektiv

Uppsatsens syfte är att undersöka om det finns stöd för hypotesen att företagare i allmänhet upplever att den mindre revisionsbyråns revisor i högre utsträckning tillmötesgår krav och önskemål från klienten, är lättare att påverka och upplevs stå närmare klientens intresse än statens och utifrån dessa kriterier kan anses vara mindre oberoende. Detta betyder att uppsatsen utgår från företagens perspektiv. Uppsatsen bygger på ett antal uppställda frågeställningar och dessa är bland annat: Hur oberoende är en revisor enligt företagen? Stämmer det att en liten revisionsbyrå anses vara mer tillmötesgående gentemot sina klienter än en stor byrå? Föredrar företagen att anlita en stor eller en liten revisionsbyrå eller är storleken utan betydelse? Den uppställda hypotesen verifieras eller falsifieras genom en kvantitativ enkätundersökning som kompletteras med två kvalitativa intervjuer. Både enkätundersökningen och intervjuerna görs med slumpmässigt utvalda publika och ickepublika aktiebolag i Stockholms län. Uppsatsen grundar sig i agentteorin, analysmodellen och aktuella lagar som beskriver revisorns roll och betydelsen för en revisor att hålla en oberoendeställning gentemot sin klient. Trots att de flesta av de tillfrågade företagen upplever att de kan diskutera med och/eller påverka sin revisor menar företagen att revisorn visar prov på oberoende. Av de företag som har erfarenhet av både små och stora revisionsbyråer upplever drygt hälften att den mindre byrån är mer tillmötesgående och mer personlig. Storleken på revisionsbyrån verkar vara av mindre betydelse för de tillfrågade företagen, det är snarare tillgång eller avsaknad av resurser som är av vikt då små revisionsbyråer sällan har tillräckligt med resurser för att kunna bistå stora företag. Samtliga företag menar att revisorn finns där för att hjälpa företaget och en majoritet menar att revisorns intresse ligger närmast företagets. Slutligen har undersökningarna som gjorts visat att den uppställda hypotesen inte kan verifieras då knappt en tredjedel av de undersökta företagen har tillräckliga erfarenheter för att kunna besvara huruvida den ställda hypotesen är sann eller inte. Samtidigt kan hypotesen inte heller falsifieras då mer än hälften av dessa faktiskt ger den stöd.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:sh-1715
Date January 2008
CreatorsSow, Karolina, Stinnerbom, Johanna
PublisherSödertörns högskola, Institutionen för ekonomi och företagande, Södertörns högskola, Institutionen för ekonomi och företagande, Huddinge : Institutionen för ekonomi och företagande
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0022 seconds