Den här uppsatsen syftar till att undersöka föreställningar om det offentliga rummet; både generella föreställningar som inte är platsbundna, men även de föreställningar som finns om Björns trädgård på Södermalm i Stockholm. Syftet har även varit att undersöka hur dessa föreställningar materialiseras i det fysiska rummet. Björns trädgård är tillsammans med Medborgarplatsen en av Stockholms mest befolkade platser, och på den lilla ytan som utgör Björns trädgård finns en uteservering, parklek, skejtpark och moské samlade runt en stor gräsmatta. I och med dess många funktioner, läge och puls kan Björns trädgård ses om en typisk plats för möten och stadsliv, men har trots detta ett dåligt rykte. Frågorna som drivit arbetet med uppsatsen är kopplade till föreställningarna om det offentliga rummet, och hur platsen Björns trädgård kan förstås utifrån begreppet territorialitet. Hur föreställningarna rumsliggörs, det vill säga hänger ihop med territorialiteten har även undersökts. Empirin består av kommunala dokument och handlingar, observationsstudier och intervjumaterial. Materialet har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Det teoretiska ramverk som legat till grund för uppsatsen är poststrukturalismen och Mattias Kärrholms begrepp Territorialitet. Områdesöversikten inleds med en redogörelse av Harveys och Lefebvres rumsbegrepp, och övriga delar i kapitlet behandlar offentliga rum ur olika perspektiv. Fallstudien har visat att de generella föreställningarna om vad ett offentligt rum är och bör vara, inte nödvändigtvis stämmer överens med de platsspecifika för Björns trädgård, samt att föreställningarna beror mycket av vem avsändaren är. De territoriella strategierna på platsen är inte överlagrade, vilket innebär att grupper med olika intressen brukar rummet sida vid sida istället för att dela på samma yta eller inta varandras territorier. Studien har även visat att föreställningarna om rummet framför allt materialiseras i form av territoriella strategier, vilket innebär att myndigheter får större kontroll och inflytande över rummet och hur det används. Appropriering kan ske där den strategiska territorialiteten är som svagast, vilket innebär större risk för att dessa ytor används på ett sätt som inte är passande eller ”attraktivt” enligt rådande normer.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:bth-917 |
| Date | January 2015 |
| Creators | Török, Anna |
| Publisher | Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds