<p>14 juni 2007 beslutade regeringen att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utforma förslag till en svensk veteranpolitik, som skulle innefatta ansvaret för personalen före, under och efter internationella militära insatser. Utredningen, som tog namnet Veteransoldatutredningen, lämnade i oktober 2008 sitt slutbetänkande. Syftet med denna uppsats var att kritiskt granska utredningens förslag till förbättring i frågan om psykologisk ohälsa, stressprevention, inför insats och med utgångspunkt i litteraturen försöka förutsäga om förslaget skulle komma att ge effekt</p><p> Metodvalen i denna uppsats har utgjorts av kvalitativ textanalys samt deskription. Tyngdpunkten i essän ligger i att definiera stressreaktioner samt åtgärder för stressprevention. Därefter följer analysen för att kunna se om det finns en förankring i aktuell forskning, och mot slutet granskas om förslagen kommer att ge effekt.</p><p>I uppsatsen söktes svar på följande frågeställningar:</p><p>- Finns det en förankring i förslagen från Veteransoldatutredningen i aktuell forskning med inriktning på preventiva åtgärder?</p><p>- Är det rimligt att anta att med stöd av aktuell forskning att förslagen kan förebygga psykisk ohälsa efter internationell insats?</p><p>De viktigaste slutsatserna som har dragits från denna studie är:</p><p>Förslagen från veteransoldatutredningen finns till del förankrade i aktuell litteratur. De förslag som väntas kunna förebygga psykisk ohälsa efter internationell insats är som följer.</p><p>- En förbättrad och mer effektiv rekrytering genom större personlig kontakt medger en noggrannare rekrytering som gör att man får rätt människor, på rätt plats med godkända vitsord samt psykisk lämplighet och detta minskar i sin tur risken för stressreaktioner.</p><p>- Utökad och bättre information till allmänheten från den politiska ledningen och från Försvarsmakten om missioner minskar förhoppningsvis samhällets opposition genom att öka förståelsen för Försvarsmakten och dess uppgifter. Detta nedbringar i sin tur den kumulativa stress i soldatens vardag p g a externa stressorer från samhälle och media.</p><p>- Ytterligare utbildning i mänskliga rättigheter och krigets lagar bidrar till att skapa trygghet i vad soldater får - och inte får - göra. Genom dylik utbildning kan frustrationen, som uppstår då soldaterna inte vet hur de skall hantera specifika situationer, minskas. </p> / <p>This essay - <em>Veteransoldatutredningen – a review of its proposals for improving the matter of mental ill-health</em> – is written by cadet Josefine Nilsson. The aim is to study the <em>Veteransoldatutredning’</em>s suggestions for improvement when it comes to e.g. stress prevention and psychological ill-health ahead on an international mission.</p><p>The methods used are description and trial of a hypothesis. Through a study of the immediate literature and by analyzing the proposals, my conclusions are that an improved and more efficient recruitment allows for a more accurate recruitment; increased and better information to the public from the political body and from the Armed Forces will reduce external stress that the soldiers sometime feel, and also that additional education in human rights and the law of war contributes to create a security in what the soldiers can, and can not do.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:fhs-150 |
| Date | January 2009 |
| Creators | Nilsson, Josefine |
| Publisher | Swedish National Defence College, Swedish National Defence College |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0026 seconds