Uppsatsens intentioner har varit att belysa förkristna kultplatser i Hälsingland och söka svara på frågorna: Var ägde den förkristna kulten rum? Hur gick kultutövningen till på dessa platser? I vilket förhållande stod den världsliga makten och religionen till varandra? Undersökningen har begränsats till Norr-, Söderala, Hög och Tuna samt Jättendal. Dessa betraktas som de mest centrala delarna av de större bebyggelseorter som menas varit rådande under yngre järnåldern. Man kan utan större svårighet se att traditionell utomhuskult funnits inom samtliga undersökningsområden. Kulten får antas på dessa platser ha letts av den något mera lokale stormannen/goden. Den form av kult som bedrevs torde ha varit av någorlunda likartad karaktär oberoende av plats. Vad man med fördel bör hålla åtskilt angående utomhuskult är dels, offrande och överlämnande vid Hargar och Lundar som kan visa på ett mera religiöst tänkande i modern bemärkelse. Där kan skönjas en ödmjukare och mera underkastande bön om nåd inför gudamakterna. Medan exempelvis processioner på kultåkrar i mitt tycke vittnar om ett försök till betvingande av makterna, alltså närmar man sig här magins område. Förfäderskult vid högar visar på ett behov av ättens stärkande och då är vi inne på ättesamhällets legitimering av makt.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hig-4061 |
| Date | January 2004 |
| Creators | Eriksson, Joakim |
| Publisher | Högskolan i Gävle, Ämnesavdelningen för religionsvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0018 seconds