Bakgrund En stomi är en konstgjord öppning från tarmen till buken ämnad för avledning av avföring eller urin. År 2015 fanns det 43 000 personer med stomi i Sverige. Ileo- och kolostomi är tarmstomier där vanliga orsaker är kroniska sjukdomar som cancer, Ulcerös kolit och Crohns sjukdom. Stomin behöver pre- och postoperativ vård samt daglig skötsel med rengöring och byte av stomibandage för att minska risken för komplikationer. Läckage, hudirritation och ischemi är vanligast förekommande medan prolaps och parastomalt bråck är av allvarligare grad. Syfte Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med stomi. Metod En icke systematisk litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar skrivna mellan år 2013 och 2023. Tio artiklar med kvantitativ ansats och fem med kvalitativ ansats. Artikelsökningar gjordes med sökord i databaserna PubMed och CINAHL. Kvalitetsgranskning genomfördes med bedömningsunderlaget från Sophiahemmet högskola och en integrerad dataanalys i tre steg användes. Resultat I resultatet identifierades fyra huvudkategorier livskvalitet hos personer med stomi, synen på en förändrad kropp, betydelsen av närstående och mötet med hälso- och sjukvården. Det tydliggjordes att stomin påverkade personers mående samt faktorer som ålder, kön och livsstil bidrog. Acceptans var en förutsättning för god livskvalitet. Hälso- och sjukvårdens bemötande påverkade det psykiska måendet och angelägenheten att söka vård. Socialt stöd var av betydelse för en god upplevelse av sin stomi. Det var vanligt att sköta sin egenvård tiden efter stomioperation, dock sjönk egenförmågan ju längre tiden gick. Slutsats Livet med stomi påverkade personens psykiska mående och upplevelse av sitt sociala liv. Oro för en förändrad kropp, komplikationer och nya relationer orsakade ångest och depressiva symtom. Närstående kunde upplevas som betydelsefulla och avgörande för välmående och livskvaliteten samtidigt som personer upplevde sig som en börda för närstående. Upplevelsen av möten inom hälso- och sjukvården varierande med övervägande för okunskap och bristande bemötande. / Background A stoma is a surgical opening from the intestine to the abdomen intended for the elimination of feces or urine. In 2015, there were 43,000 people with a stoma in Sweden. Common reasons for intestinal ostomies are chronic diseases such as cancer, ulcerative colitis, and Crohn's disease. To reduce the risk of complications, the stoma needs pre-and post-operative care as well as daily care with cleaning and changing the stoma bandage. The most common complications are leakage, skin irritation, and ischemia while prolapse and parastomal hernia are more severe complications. Aim The aim of this study was to describe people's experiences of living with a stoma. Method The chosen method was a non-systematic literature review, based on 15 scientific original articles. The articles were quantitative and qualitative studies written between 2013 and 2023. Keywords were used in the databases PubMed and CINAHL for article searches. The literature review was carried out using the assessment criteria from Sophiahemmet University. Lastly, to compile the result an integrated data analysis was used. Results The results identified four main categories of quality of life in people with a stoma, the perception of a changed body, the importance of relatives, and the meeting with healthcare. The literature review showed that the stoma affected people's well-being and age, gender, and lifestyle decided the outcome. A good quality of life was predicted on acceptance. The well-being was affected by how the healthcare treated a person, which also led to difficulties in seeking care. Social support tended to be important for a good experience with the person’s stoma. Self-care was common after surgery, but as time went on the self-efficacy level decreased. Conclusions Life with a stoma affected the person's psychological well-being and experience of their social life. Concerns about a changed body and relations as well as complications caused anxiety and depressive symptoms. Relatives could be experienced as significant and decisive for well-being and quality of life, while people experienced themselves as a burden for close relatives. The experience in health care varied with consideration for ignorance and lack of treatment.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:shh-4963 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Eriksson, Ronja, Nyman, Julia |
| Publisher | Sophiahemmet Högskola |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds