Syftet med föreliggande studie är att belysa och analysera interaktion mellan pedagoger och barn på en fritidshemsavdelning med fokus på maktförhållanden. Som empirisk grund för arbetet ligger de observationer vi har gjort på ett fritidshem. För att analysera våra observationer har vi använt oss av positioneringsteori och intersektionell teori.En av studiens slutsatser är att olika pedagoger positionerar sig själv och barnen på olika sätt. Vi lyfter fram exempel på fyra olika pedagogpositioner. Dessa kallar vi en auktoritär, en kommunikativ, en närhetsskapande och en fostrande pedagogposition. Studien visar vidare att pedagogerna återkommande utmanar överordnade, underordnade och likvärdiga positioneringar bland barnen. Vi kallar detta för pedagogiska repositioneringar, och vi tolkar det som ett sätt att försöka utjämna ojämlika förhållanden i barngruppen. Olika kategoriseringar som kön, ålder och etnicitet verkar spela roll för vilka positioner som finns tillgängliga både för barn och pedagoger. Ytterligare ett resultat av studien är att kulturella berättelser, så kallade storylines, ofta verkar utgöra ramar för vilka handlingar och tolkningar som är tillgängliga för de inblandade. Dessa kan verka begränsande och befästande av positioner. / The purpose of this study to analyze interaction between educators and children at an after- school programme, focusing on power relations. To create the empirical data for this Bachelor's thesis we have performed observations at one after- school programme. The theoretical framework we used for the analysis is a combination of positioning theory and intersectional theory.Among our results we find that different educators position themselves and the children in different ways. We present and discuss four main pedagogical positions for educators that we identified in our field work. These are: an authoritarian educator position, a communicative educator position, an intimacy creating educator position and a fostering educator position. The study showed that the educators recurringly challenge superior, equal and subordinate positions among the children. We choose to call this phenomena pedagogic repositioning. It is understandable as an intent to remediate unequal relationships between children. In the study patterns emerge of how categories such as gender, age and ethnicity has importance for a person's available positions and repertoire of actions. Another result is that cultural stories called storylines often limits the actions and interpretations of the studies’ participants.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:sh-29976 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Engström, Malin, Larsson, Anton |
| Publisher | Södertörns högskola, Lärarutbildningen, Södertörns högskola, Lärarutbildningen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0014 seconds