Return to search

Ambulanssjukvårdens tillämpning av samordnad individuell plan - en journalgranskning

Bakgrund: Det finns en lagstadgad skyldighet att en samordnad individuell plan, SIP, ska upprättas när en person har ett behov av insatser som ryms inom hälso- och sjukvården eller inom socialtjänsten. En SIP kan ses som ett samverkansverktyg, vilket ger en koordinerad vård som leder till trygghet och ökad patientsäkerhet. En patients SIP är således ett mycket viktigt dokument som vägleder hälso- och sjukvårdspersonal i sin bedömning utifrån planerad vård och begränsningar, för att kunna erbjuda en god och personcentrerad vård. Syfte: Syftet var att undersöka olika aspekter av utlarmning av ambulans till patienter som har en samordnad individuell plan (SIP) och hur dessa larm hanteras av ambulanssjukvården. Metod: Studien är en kvantitativ retrospektiv studie i form av journalgranskning. Resultat: SIP-ärenden förekommer dagligen där SOS Alarms prioritering oftast inte går i linje med sjuksköterskans triage. Patienterna har en mycket hög biologisk ålder. Statistisk signifikanta skillnader erhölls med att patienter ej transporterades till sjukhus med ambulans i relation till högre ålder (p= <0,02), lågt triage enligt RETTS (p= <0,001), samt tydlig SIP (p=<0,001). Slutsats: Sjuksköterskor inom ambulanssjukvård har god följsamhet till SIP på basis av att den är korrekt dokumenterad. / Bakgrund: Det är en lagstadgad skyldighet att en individuell plan (IP) ska skrivas när en person är i behov av hälso- och sjukvård eller socialtjänst. En IP är ett samarbetsverktyg som ger komfort och ökar patientsäkerheten. Det är också ett viktigt dokument för vårdpersonal när de fattar medicinska beslut så att säker och optimal vård kan erbjudas utifrån patienternas preferenser. Syfte: Syftet var att undersöka olika aspekter när ambulans kallas till en patient med IP och hur dessa samtal hanteras av ambulanstjänsten. Metoder: Studien är en kvantitativ retrospektiv observationsstudie, en tidskriftsöversikt. Resultat: IP-samtal sker dagligen. Nödcentralernas prioritet för samtalet korrelerar med en mycket låg grad med den triage som patienten får från den registrerade sjuksköterskan på plats. Patienter som har en IP är generellt mycket gamla. Statistiskt signifikanta skillnader hittades när det gäller att inte transporteras till sjukhus med ambulans när det gäller högre ålder (p = <0,02), låg triage enligt RETTS (p = <0,001) och en tydlig individuell plan (IP) (p = <0,001). Slutsats: Registrerade sjuksköterskor från ambulanstjänsten har en hög överensstämmelse med en IP om den är korrekt dokumenterad.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-113032
Date January 2022
CreatorsWetterstrand, Hampus, Widell, Karin
PublisherLinnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV)
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0046 seconds