For a long period of time it has been known that detailed development plans contain provisions that are difficult to implement. In 2011, the Swedish government assigned the cadastral authority to identify the gravity of the problem by sending out 384 questionnaires to cadastral surveyors. These cadastral surveyors specified whether the detailed development plans contained provisions that could be difficult to implement. In this thesis, the questionnaires are reviewed, and in order to have a deeper understanding of the reasons why these provisions are still used, interviews were carried out with five detailed development planners in different municipalities. The results from the questionnaires illustrates the following: two percent of the detailed development plans contain land that is reserved for a joint facility and for a public purpose, and five percent was for land that was not localized. In five percent there were no special reasons for the municipality for not mandating public places. The description of the plans lacked information about how the plan could be carried out in 35 percent of the plans. From the interviews it appears that the land reservation which were not localized were used because they did not want to lock the plan to existing conditions. Through the land reserve for a joint facility and for public land the municipality wanted to secure public access to private land and at the same time not have to pay for the public area. In many of the detailed development plans the municipalities did not mandate for public spaces because the neighbourhood had private mandating. According to one municipality they gave priority to the design of the plan before the implementation. Another one said that it was hard to decide which questions they had to solve in the plan and which ones belonged to the cadastral authority. However, the development planners consider the consultation as a pragmatic method to get input on the plan. In summary, the municipalities need more guidance to enforce the plan and the know-how of the provisions needed to implement the plan efficiently. / Under en längre tid har det framkommit att detaljplaner innehåller planbestämmelser som är svåra att genomföra. Lantmäteriet fick därför år 2011 i uppdrag av regeringen att utreda hur omfattande problemen är. En enkät skickades ut till förrättningslantmätare som i och med sitt samrådsyttrande till kommunen fick ange ifall detaljplanen innehöll planbestämmelser som kunde bli svåra att genomföra. I examensarbetet sammanställs de 384 enkätsvaren varav ett urval presenteras och för att få en djupare förståelse för av vilka anledningar dessa planbestämmelser används har även fem planhandläggare på olika kommuner intervjuats. Resultatet av enkätsvaren visar att två procent av detaljplanerna innehåller gx/ gz områden och olokaliserade markreservat till ett första plansamråd. Särskilda skäl för ett enskilt huvudmannaskap fattas i sju procent av detaljplanerna och 35 procent av planerna innehåller andra brister som många gånger handlar om att planbeskrivningen inte innehåller tillräcklig information om hur planen ska genomföras. Av intervjusvaren med planförfattarna framgår att de olokaliserade markreservaten användes för att inte låsa planen till befintliga förutsättningar och genom gx-området säkerställdes allmänhetens tillträde till kvartersmark samtidigt som kommunen undgick det ekonomiska ansvaret för området. I flera av detaljplanerna har kommunen avsagt sig huvudmannaskapet eftersom att det av tradition varit enskilt. Enligt en av planförfattarna prioriterar kommunen att behandla frågor om detaljplanens gestaltning till samrådet framför genomförandefrågor och en annan planförfattare menar att det är svårt att avgöra vad som är deras frågor att behandla och vad som är Lantmäteriets. Dessutom framfördes att samrådet var till för att få in bra synpunkter och att många frågor löstes efter att det genomförts. Slutsatsen av examensarbetet är att kommunerna behöver mer stöd när det gäller genomförandefrågor och bättre kunskaper i vad nämnda planbestämmelser innebär för det fastighetsrättsliga genomförandet.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-124228 |
| Date | January 2013 |
| Creators | Spångberg, Cecilia |
| Publisher | KTH, Fastigheter och byggande |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0025 seconds