Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka hur föräldrar konstruerar kön i en fotbollskontext. De frågeställningar som skall hjälpa uppfylla syftet är: (1) Hur talar föräldrar om pojkars och flickors motiv för fotbollsspelande? (2) Hur talar föräldrar om idrottens fostrande egenskaper? (3) Upplever föräldrar att pojkar och flickor ges samma förutsättningar i fotbollsföreningen? (4) Hur talar föräldrar om maskulinitet och femininitet i en fotbollskontext? Metod Metoden för uppsatsen är en öppen riktad intervjuform, vilken har tematiserats enligt (1) motiv för idrottande – varför barnet spelar fotboll; (2) idrott som uppfostrare samt (3) lika villkor – klubbens förutsättningar. Urvalet har varit fem föräldrar till pojkar, fem föräldrar till flickor i tolv-fjortons år ålder. Intervjuerna utfördes i neutral klubbmiljö och innehöll olika typer av öppna korta frågor för att inbjuda till rika spontana resonemang. Analys har skett efter teoretiska utgångspunkter i Yvonne Hirdmans konstruerande av kön samt R.W. Connells sociala förkroppsligande. Resultat Resultatet visar att både pojkar och flickor tros värdesätta kompisarna högst i sitt fotbollsspelande. Därtill framhäver föräldrarna föreställningar om att flickor börjar med fotboll som en social aktivitet, medan pojkar börjar med fotboll för att de redan tycker om fotboll. Lagidrotten visar sig vara ett viktigt komplement i föräldrarnas uppfostran av barnen, och då i form av att lära sig hur man som gruppmedlem beter sig och förhåller sig till andra. Inga skillnader i villkor mellan pojk- och flicklagen uppmärksammas av föräldrarna. Däremot framställs relationen mellan flicklag–flicklag respektive pojklag–pojklag stundom som orättvisa. Uppdelningen mellan pojkar och flickor i fotbollsutbildningen framställs som något naturligt och svårrubbat. I de fall fotbollsutbildningen ska inkludera båda könen, ska det inte göras permanent. Vidare är det flickorna som (ska) integreras i pojkarnas utbildning. Slutsats Föräldrarna konstruerar kön, både ur en tvåkönsmodell och en enkönsmodell. Tvåkönsmodellen görs gällande när pojkars och flickors motiv för fotbollsspelande ska förklaras, där flickor sägs vara intresserade av det sociala värdet av kompisar, och pojkarna av det prestationsinriktade värdet av själva utförandet. Enkönsmodellen görs gällande i fotbollsutövandet, då flickorna framställs som en sämre variant av den fotbollsspelande pojken; mindre stark, mindre tuff, fysiskt och socialt underlägsen.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:gih-2201 |
| Date | January 2012 |
| Creators | Unogård, Olof |
| Publisher | Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Examensarbete, ; 2011:99 |
Page generated in 0.0022 seconds