I samband med Covid-19-pandemin har en snabb omställning skett i det svenska arbetslivet och många har övergått från arbete på kontor till arbete hemifrån enligt restriktioner (Folkhälsomyndigheten 2020). Studiens syftet är att öka förståelsen för offentligt anställdas upplevelse av hemarbete i relation till psykosocial hälsa och utifrån det belysa vad som kan tas i beaktning vid arbetsorganisering efter pandemin. Således utgår studien ifrån två frågeställningar där den första berör upplevelsen av hemarbete medan den andra berör en tänkbar framtid i arbetets utformning. Studiens empiri har formats genom semistrukturerade intervjuer, vidare bygger studien på ett fenomenologiskt förhållningssätt där intervjuerna väglett den teori som lyfts upp. Empirin har vidare analyserats med hjälp av olika teorier och begrepp som främst antar ett socialpsykologiskt perspektiv. Resultatet visar att upplevelserna av hemarbete är både positiva och negativa i förhållande till den psykosociala hälsan. Upplevelserna är i stora drag entydiga även om viss variation beroende av individuella faktorer återfinns. Avsaknaden av sociala relationer för både arbetet och välbefinnandet tillsammans med ökad integrering av arbete och fritid har varit de tyngre betonade resultaten. Samtidigt har självständiga arbetsuppgifter visat sig fungera bättre i hemmiljö och medarbetarna upplever en ökad effektivitet och minskad restid som två starka fördelar. / Due to the Covid-19 pandemic the working life has changed dramatically in Sweden where people are restricted to work in their original workplace and instead instructed to work from home (Folkhälsomyndigheten 2020). Through semi structured interviews this study aims to understand employees' experience of home based telework in the public sector, mainly in relation to their psychosocial health, and based on that shed light on how work could be organized post Covid-19. The study utilizes two questions to answer the purpose, where the first one focuses on the employees' experience of home based telework while the second one focuses on how future work could be organized. The empiric is based on a phenomenological approach where the interviews have guided the theory, and it has been further analyzed with the help of different social psychological perspectives. The main result shows that the experience of home based telework has both positive and negative characteristics relative to psychosocial health. The experience is broadly unambiguous although some variation depending on individual factors have been found. The absence of social relations for both work and wellbeing together with an increased integration of work and leisure have been the most strongly emphasized results. Simultaneously, independent work tasks have proven to operate better in the home environment and employees experience increased efficiency and reduced travel time as two major benefits.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hh-45057 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Trygg, Emilia, Karlsson, Lovisa |
| Publisher | Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0029 seconds