I kunskapskraven för skolämnet slöjd står det att arbetsprocessen och resultatet ska dokumenteras i ord och bild. Här vore det önskvärt att även den praktiska kunskapen kan användas eftersom det elever gör med sina händer och sin kropp i slöjdarbetet också bidrar till att formulera arbetsprocessen och resultatet. I denna studie har de förmågor och kunskaper 14 elever i årskurs 9 visar i det praktiska hantverket studerats. Syftet var att beskriva hur elever i det praktiska arbetet visade sina val av tillvägagångssätt. Eleverna observerades under sina vanliga lektioner och deras praktiska handlingar antecknades under tiden. Frågeställningarna fokuserade på olika sätt som elevers förmåga att välja tillvägagångssätt synliggjordes i praktisk handling och på vilket sätt de praktiska handlingarna sedan låg till grund för bedömning utan att eleverna själva behövde sätta ord på sitt slöjdande och att läraren istället verbaliserade vad eleven gjort. Utifrån observationsanteckningarna kategoriserades elevernas handlingar i slöjdarbetet och graderades i progression från novis, avancerad nybörjare, kompetent, skicklig till expert. Resultatet av undersökningen visade att elevers val av tillvägagångssätt går att utläsa i deras praktiska handlingar och att det kan verbaliseras av läraren. Avslutningsvis diskuteras hur resultatet kan jämföras med skolans styrdokument och användas som bedömningsstöd i slöjd.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-191815 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Skarelius, Hanna |
| Publisher | Umeå universitet, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds