Denna kvalitativa studie syftar till att utifrån unga personers perspektiv undersöka deras erfarenheter av att söka vård för psykisk ohälsa genom primärvården. Detta genomfördes genom tre övergripande teman relaterade till Socialstyrelsens (2016) riktlinjer och rekommendationer för behandling av psykisk ohälsa. Dessa var följande: tid och tillgänglighet, bemötandet med vårdpersonal samt kompetens hos vårdpersonal. Målet med studien är således inte att generalisera resultatet till samtliga unga personer som söker hjälp för psykisk ohälsa genom primärvården, utan belysa hur behandlingen sker och om den följer de riktlinjer och rekommendationer som Socialstyrelsen (2016) tagit fram. Det empiriska materialet består av fem kvalitativa intervjuer med fem stycken unga personer som alla har sökt hjälp genom primärvården för sin psykiska ohälsa samt genomgått behandlingen. Samtliga intervjuer har ägt rum under hösten 2017. Sedan har studien utgått från de unga personernas berättelser för analys. Det teoretiska ramverk som nyttjas är Max Webers (1947) teori om en byråkratisk organisationsform samt den subjektiva erfarenheten av Alfred Schütz (2002). Resultatet har bland annat belyst att de riktlinjer och rekommendationer som Socialstyrelsen (2016) givit inte har präglat behandlingen av de flesta av informanternas möte med primärvården. Detta syftar huvudsakligen på att informanterna upplevt ett opersonligt bemötande, lång väntetid samt brist på hjälp. Nyckelord: Primärvården, unga vuxna, psykisk ohälsa
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-340242 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Rehnström, Fanny |
| Publisher | Uppsala universitet, Sociologiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds