Den digitala utvecklingen till följd av Covid-19 pandemin har lett till genomgripande förändringar för många yrkesverksamheter och organisationer, även inom vård-och omsorg. Under de senaste åren har etableringen av digitala vårdgivare ökat explosionsartat i Sverige, där Covid-19 pandemin varit en bidragande faktor som krävde att vården förändrade sin verksamhet och ökade behovet av läkarvård via internet. Detta har lett till att flertalet vårdgivare numera erbjuder en snabbare och mer lättillgänglig kontaktväg till vården digitalt, även inom psykoterapeutisk vård och behandling. Intresset för denna uppsats är hur digitaliseringen av psykoterapi och framväxten av onlineterapi upplevs av professionen. Uppsatsen undersöker därmed om psykologer och psykoterapeuter upplever att framväxten av onlineterapi har förändrat deras förutsättningar att utöva sin kompetens och professionella yrkesroll. Utifrån Brante, Svensson och Svenssons teoretiska perspektiv om professioner och professionalitet, undersöker uppsatsen hur framväxten av onlineterapi har förändrat yrkeskårens egna upplevelser av kognitiva och sociala aspekter som enligt författarna karaktäriserar en profession. Genom kvalitativ intervjumetod och kvalitativ innehållsanalys, finner uppsatsen ett resultat som tyder på att psykoterapeuter och psykologer upplever att deras möjlighet att utöva sin kompetens och professionella yrkesroll begränsas vid onlineterapi. Majoriteten av uppsatsens respondenter upplever en försämrad möjlighet att utöva en likvärdig behandling och bedömning digitalt på grund av teknikens begränsningar. Resultatet indikerar även på att psykologer och psykoterapeuter upplever att sociala aspekter som karaktäriserar professionen, som bland annat hög autonomi och förtroende från allmänheten, har eller riskerar att förändras till följd av den ökade digitaliseringen av psykoterapi. Sammanfattningsvis så tyder resultatet på att respondenterna upplever att framväxten av onlineterapi riskerar att försvaga vissa centrala attribut av psykologer och psykoterapeuters professionalitet. Uppsatsen finner dock skillnader i resultatet beroende på respondenternas terapeutiska inriktning och organisatoriska verksamhet (regional/privat), vilket framtida forskning uppmuntras att studera vidare.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-492955 |
Date | January 2023 |
Creators | Eriksson, Nathalie, Isbäck, Signe |
Publisher | Uppsala universitet, Sociologiska institutionen |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds