Ungdomar över hela landet hamnar år efter år i en farlig och destruktiv våldsspiral präglad av normbrytande beteenden. Att förstå sig på fenomenet ungdomskriminalitet och vägen dit, är av största vikt för att bryta denna destruktiva våldsspiral. Därför är syftet med denna studie är att genom professionellas perspektiv utforska vanligt förekommande faktorer som bidrar till att barn och unga involveras i ungdomskriminalitet. Studiens metod bestod av en kvalitativ ansats där tio semistrukturerade intervjuer genomfördes. Samtliga intervjuer skedde med professionella individer, som aktivt arbetade med barn och unga på uppdrag av socialtjänsten. Nio av studiens intervjuer genomfördes med en respondent per intervju, och en av studiens intervjuer genomfördes med två respondenter. I studiens resultat framkom de professionella perspektiven på problematiken. De lyfte vikten av miljö, där en ungdoms benägenhet till konformitet samt ungdomens risker för negativ exponering fungerade som starka riskfaktorer. Nästkommande riskfaktor blev sociala normer, där individens grupptillhörighet och sociala nätverk framkom som starka riskfaktorer. Sista riskfaktorn för studien blev identitet, där ett bristande välbefinnande hos en ungdom, NPF-diagnoser samt en ungdoms personliga förutsättningar framkom som omfattande riskfaktorer. Samtliga riskfaktorer framkom som omfattande utifrån de svar som förekom i studien. / Young people all over the country find themselves year after year in a dangerous and destructive spiral of violence characterized by norm-breaking behaviors. Understanding the phenomenon of youth crime and the path leading to it is crucial to break this destructive spiral of violence. Therefore, the aim of this study is to explore, through the perspectives of professionals, common factors contributing to the involvement of children and young people in youth crime. The study employed a qualitative approach, conducting ten semi-structured interviews. All interviews were conducted with professional individuals actively working with children and young people on behalf of social services. Nine of the study's interviews were conducted with one respondent per interview, while one interview was conducted with two respondents. The study's results revealed the perspectives of the professionals on the issue. They highlighted the importance of the environment, where a young person's tendency towards conformity and the risks of negative exposure served as strong risk factors. The next identified risk factor was social norms, where the individual's group membership and social networks emerged as strong risk factors. The final risk factor identified in the study was identity, where a lack of well-being in a young person, neurodevelopmental disorders, and a young person's personal circumstances emerged as significant risk factors. All risk factors were found to be extensive based on the responses in the study.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:his-23896 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Ruppel, Josefine, Wladysiuk-Repelewicz, Sebastian |
| Publisher | Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsovetenskaper |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.163 seconds