Bakgrund: Tidigare studier visar att anhöriga till personer med psykisk ohälsa riskerar själva en försämrad psykisk hälsa och lidande. Känslor av skam, skuld och oro är vanliga. Anhöriga kan också behöva sluta arbeta och flytta för sin närståendes skull vilket kan leda till negativa sociala konsekvenser. Anhöriga önskar ha kontakt med vården och känna sig delaktiga i sin närståendes vård men upplever ofta sig exkluderade. Riktlinjer och lagar betonar vikten av att anhöriga görs delaktiga men ofta fallerar detta. Det saknas kunskap om hur sjuksköterskor i sluten psykiatrisk vård upplever kontakten med anhöriga. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av kontakt med anhöriga i psykiatrisk slutenvård för personer med psykossjukdom. Metod: Studien har en kvalitativ design med induktiv ansats. Sju sjuksköterskor som arbetade inom psykiatrisk slutenvård för personer med psykossjukdom intervjuades individuellt med semistrukturerade intervjufrågor. Materialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet från intervjuerna utmynnade i fem huvudkategorier: Organisatoriska faktorer som inverkar på kontakten med sjuksköterska och anhöriga, Egenskaper hos sjuksköterskan som inverkar på kontakten med anhöriga, Patientens inverkan på kontakten mellan sjuksköterska och anhöriga, Anhörigas inverkan på kontakten med sjuksköterskan samt Betydelsen av kontakt med anhöriga. Diskussion: Centrala fynd från studiens resultat diskuteras utifrån forskningsfrågorna. Som stöd i diskussionen används tidigare forskning samt Birgitta Andersheds teori Delaktighet i ljuset - Delaktighet i mörkret. / Background: Previous studies have shown that family members of individuals with mental illness are themselves at risk for worsened mental health and psychological distress. Family members desire contact with psychiatric caregivers in order to feel actively engaged in the care of their loved one, and the importance of caregiver - family member contact is emphasized in both current care guidelines and Swedish law. Despite this, many family members feel excluded. The experience of inpatient psychiatric caregivers of contact with family members has not been investigated in detail, and is crucial to remedying this situation. Aim: The aim of this study was to describe nurses’ experiences of family members in inpatient psychiatric care for persons with psychosis. Method: Qualitative, semi-structured interviews were conducted on an individual basis with seven nurses working at an inpatient psychiatric clinic for patients diagnosed with psychosis, located in Stockholm, Sweden. The results were analyzed using inductive content analysis. Results: The results from the interviews could be separated into five categories affecting nurse – family contact; organizational factors, personal qualities of the nurse, influence of the patient; influence of family members and perceived meaningfulness of contact with family members. Discussions: The main findings of the study are discussed in the context of current research, as well as Birgitta Andershed’s theory of “Involvement in the Light / Involvement in the Dark”.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:esh-6184 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Garberg, Malin |
| Publisher | Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0018 seconds