Den här studien fokuserar på mediers framställning av fenomenet terrorism i nyhetsinnehållet i pressen. Mer specifikt undersöks nyhetsrapporteringen i Dagens Nyheter och Aftonbladet från de tre följande dagarna efter självmordsbombningen i Stockholm 2010, som rubriceras som terrorbrott, och skolattacken i Trollhättan 2015, som rubriceras som hatbrott. Båda brott är dock enligt definitionen som finns i svensk lag terrorism. Syftet med studien är att se vad som framhävs och vad som hamnar i bakgrunden när det kommer till terrorism för att på så vis skaffa en bredare kunskap och förståelse för hur fenomenet terrorism framställs i media. För att komma åt detta används gestaltning som både teori och metod. Studiens teoretiska ramverk består också av representation då detta förklarar hur mediers presentationer formar medborgarnas bilder av olika företeelser. I analysen har tio av de elva fokuspunkter som J. W. Tankard föreslår undersökts i de valda artiklarna. Utifrån detta framkom ett antal övergripande teman, eller gestaltningar, som sedan jämfördes mellan de båda fallen. Bland annat visade resultaten att det i nyhetsrapporteringen återfinns en stark koppling mellan terrorism och islam, där religionen framställs som ett motiv till våld. Gärningsmännen i båda fallen beskrivs ha hamnat utanför i såväl lokalsamhället som landet Sverige i stort, och framför allt självmordsbombaren i Stockholm kopplas ständigt till nätverk och organisationer vilket gör att han skildras som en religiös terrorist. Samtidigt ses gärningsmannen i Trollhättan som en ensamt agerande individ som gestaltas som psykiskt sjuk. / This study focuses on the media's representation of the phenomenon terrorism in the news coverage in the press. More specifically the news coverage of Dagens Nyheter and Aftonbladet from the three following days after the suicide bombing in Stockholm 2010, which is classified as a terrorist crime, and the school attack in Trollhättan 2015, which is classified as a hate crime, is researched. Both crimes are however based on the definition found in Swedish law terrorism. The aim of the study is to see what is emphasised and what is understated when it comes to terrorism in order to gain a wider knowledge and understanding for how the phenomenon terrorism is represented in the media. Framing is used both as theory and method to access this. The theoretical framework also includes representation since this explains how the media's depictions shape people's views of different issues. Ten of the eleven focus points proposed by J. W. Tankard is used to research the chosen articles. In the analysis a number of overarching themes, or frames, were revealed and these frames were compared between the two cases. Among other things the results showed that there was a strong connection between terrorism and islam in the news coverage, where the religion was depicted as the motive for violence. The perpetrators were in both cases represented as outsiders of both their local communities and the country of Sweden, and especially the suicide bomber in Stockholm was connected with networks and organisations which means that he is portrayed as a religious terrorist. Meanwhile the perpetrator in Trollhättan is seen as an independently acting individual who is framed as mentally ill.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hj-35031 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Ågren, Jessica, Koppel Eriksson, Mathilda |
| Publisher | Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK, Medie- och kommunikationsvetenskap, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK, Medie- och kommunikationsvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0027 seconds