Små barn i förskole- och lågstadieåldern behöver utrymmen att leka och röra sig på för att utvecklas, och dessa behov behöver vägas in i samhällsplaneringen. Tyvärr finns det tecken på att hänsynen till barns behov av plats för lek och rörelsefrihet har tappat i prioritet inom stadsplanering de senaste decennierna. Exempelvis visar forskning att barns tillgång till allmänna platser att leka på i svenska städer generellt sett har minskat. Även barns möjligheter att röra sig fritt i svenska städer har kommit att begränsas alltmer, framförallt av den alltjämt ökande biltrafiken. Det har även konstaterats att allt färre barn går eller cyklar själva till skolan och att cyklandet på fritiden har minskat. Syftet med den här studien har varit att undersöka barns möjligheter att leka och röra sig fritt i stadsmiljöer. Studien har avgränsats till en fallstudie av stadsmiljön Falun-Centrum. Det är ett område på ca 2,5 km2 som är definerat sedan tidigare av Falu kommun och inrymmer Faluns stadskärna med centrumhandel, parker, vägar, bostadsområden, förskolor, skolor etc. Information har samlats in genom en postenkät skickad till vårdnadshavare till 100 barn inom åldersspannet äldre än ett och yngre än elva år, bosatta inom fallstudieområdet. 100 barn motsvarar ca 20 % av det totala antalet i området. Resultaten baseras på 53 svar; 39 svar på postenkäten och 14 svar genom kompletterande telefonintervjuer. Svaren visar att inom Falun-Centrum upplever respondenterna att deras barn har relativt god tillgång på platser att leka på i sitt närområde. Fältinventering av platserna visade att många av platserna var tillräckligt rymliga för att tillåta vidlyftig lek och hade grön och varierad terräng, vilket är bra. Vad gäller trafiksäkerhetsaspekter visar resultaten däremot att det finns stora hinder för barnens möjligheter att röra sig självständigt p g a brist på trafiksäkerhet. Sammanfattningsvis innebär det för barnen att de generellt sett har bra platser att leka på i sitt närområdet (även om det finns undantag), men att de inte kan röra sig självständigt till platserna p g a trafikfaror. Bristen på trafiksäkerhet innebär också att de har dåliga förutsättningar att ta sig till, upptäcka och lära känna nya platser i sitt närområde. I förlängningen hämmar det utvecklingen av deras geografiska förståelse för den omgivande stadsmiljön. Det minskar också deras möjligheter att möta och lära känna andra personer i området vilket försämrar den sociala hållbarheten i staden. / Small children in the age around two to ten needs space to play and move around to be able to develop, and these needs should be considered in the spatial planning practice. Unfortunely there are signs that childrens need for places to play and move around have lost in priority in spatial planning practice in Sweden the last decades. For example research shows that childrens access to public places to play at in swedish citys is reduced. Also childrens possibilities to move around freely in swedish cities are continuously reduced due to increasing traffic. It has also been noted that fewer children walk or bicycle on there own to school and bicycling in the spare time has also been declining. The aim of this study has been to exmine childrens possibilities to play and move around independently in urban environment. The study is restricted to a casestudy of the city-environment Falun-Centrum. That is an area of ca 2,5 km2 predefined by Falu kommun. It contains the city-center with shops, parks, roads, residential areas, kindergardens, schools etc. Information has been collected by a postal survey sent to guardians of 100 children (about 20 % of the total number in the area) that were older than one year and younger than eleven years during 2017 living in the casestudy-area. The results are based on 53 answers; 39 answers to the postal survey and 14 answers to additional interwievs over telephone. The answers show that in Falun-Centrum the respondents experience that their children have quite good access to places to play at in their vicinity. Field inventory of the places showed that many of the places were spacious enough to allow vast playing and had green and varied terrain, which is good. Though, the results about the safety aspects in traffic shows that there are a lot of traffic hazards that prevent the children to move around independently in the area. In summary it means that the children in general have good places to play at in there vicinity (although there are exeptions), but that they can not go there on their own due to traffic hazards. The lack of traffic safety also means that the conditions for them to go to, explore and get to know new places in their surroundings are severely limited. In the long run it limits the development of their geographichal imagination of their urban surroundings. It also limits their opporunities to meet, get to know and understand other persons in the city. In the long run it inhibits the urban social sustainability.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hig-26539 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Ahnberg Åsenius, Elisabeth |
| Publisher | Högskolan i Gävle, Samhällsbyggnad, GIS |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds