Studien ”När den anklagade blir till offer” ämnar belysa och problematisera mediernas roll när det gäller representationen av sexualbrottsanklagelser. Medierna kan ha potentialen att påverka den allmänna opinionen om sexualbrott och det är därmed viktigt att uppmärksamma hur representationer förmedlas. Studien undersöker olika diskurser och myter i dokumentären Persona non grata som skildrar Soran Ismails mediala och personliga fall efter de våldtäktsanklagelser han mottog under 2017. Studiens teoretiska ramverk utgår ifrån representationsteorin, genus och könsmaktsordningen samt våldtäktsmyter. I vår analys har metoden multimodal kritisk diskursanalys använts tillsammans med analysverktygen lexikala val, attribut och scenmiljö, sociala aktörer samt kategoriseringar inom våldtäktsmyter. Analysen resulterade i att vi kunde utläsa tre diskursiva teman som bidrog till en ojämlik representation av sexualbrottsanklagelser i dokumentären, där offrens perspektiv uteslöts. Resultatet visade att den anklagade porträtteras som offer genom de sociala aktörernas roller, samt i de kommunikativa valen när han bemöter anklagelserna. Vi fann även flera våldtäktsmyter som bidrar till hur den anklagade representeras i dokumentären — 1) Förövare utgörs enbart av enstöringar, 2) Förövare utgörs endast av underklass, 3) Förövaren är motiverad av lust, 4) Våldtäkt är lika med sex, och 5) Kvinnor använder våldtäktsanklagelser för att få uppmärksamhet. / The study "When the accused turns into the victim" intends to shed light on and problematize the media's role in the representation of sexual crime allegations. Media may have the potential to influence public opinion on sexual crime and it is therefore important to pay attention to how representations are conveyed. This study examines various discourses and myths in the documentary Persona non grata which portrays Soran Ismail's medial and personal collapse after the rape allegations he received in 2017. The study's theoretical framework is based on representation theory, gender studies and gender power structures, and rape myths. In the analysis, the method multimodal critical discourse analysis has been used together with the analysis tools lexical choices, attributes and stage environment, social actors, and categories within rape myths. The analysis resulted in three discursive themes that contributed to an unequal representation of sexual crime allegations in the documentary, where the victims' perspectives were excluded. The results showed that the accused is portrayed as a victim through the roles of the social actors, as well as in the communicative choices when responding to the accusations. Several rape myths were found that contribute to how the accused is represented in the documentary - 1) The perpetrator consists only of solitary confinement, 2) The perpetrator consists only of the underclass, 3) The perpetrator is motivated by lust, 4) Rape is equal to sex, and 5) Women uses rape allegations to get attention.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hj-55839 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Röjne, Ellinor, Andrén, Lisa |
| Publisher | Jönköping University, HLK, Medie- och kommunikationsvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds