Syftet med studien är att undersöka de didaktiska möjligheter och fallgropar som finns med att använda skönlitteratur såsom Gräset sjunger (1950) för att diskutera värdegrundsfrågor inom svenskämnet på gymnasienivå. Metoden som används är diskursanalys utifrån ett intersektionellt perspektiv med fokus på maktaxlarna genus, ras och klass. Studiens resultat visar att genom att kombinera olika maktaxlar såsom genus, ras och klass kan den hegemoniska maskuliniteten lyftas fram för att förklara den praktik som legitimerar den patriarkala könsmaktsordningar och dess inverkan i frågan om jämställdhet. Resultaten påvisar också att romanen erbjuder didaktiska möjligheter att nå frågor om jämställdhet och människors lika värde genom att synliggöra normer och strukturer som reproducerar och upprätthåller orättvisor kopplade till genus-, ras- och klasstillhörighet. Den didaktiska fallgropen som studiens resultat påvisar är om fokus riktas enbart på rasifiering eller vitifiering då båda behöver problematiseras och ställas mot varandra för att tydliggöra hur de påverkar och samspelar i skapandet och bevarandet av samhällsnormer. Studien påvisar åckså att om det explicita utesluts försvårar det möjligheten för elever att identifiera det implicita i texten för att synliggöra och belysa hur det konkreta tillsammans med det osynliga bidrar till helhetsförståelsen.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-110926 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Curkic, Asima |
| Publisher | Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Lärarutbildningen |
Page generated in 0.0024 seconds