The purpose of this study was to analyze deconversion and its narrative in Tara Westover’s autobiography Educated. The study aimed to answer three key questions: What does Westover’s path to deconversion look like in Educated? How can Westover’s deconversion be interpreted from the perspective of Helen Rose Fuchs Ebaugh’s (1988) model for exit processes? What type of deconversion story does Educated reflect in light of Heinz Strieb et al. (2009) theory about deconversion stories? The material has been analyzed through qualitative content analysis and qualitative narrative analysis. The findings point to a long and uneven deconversion for Westover. The result suggests that her deconversion started when she left for college and continued until she broke off from her parents and their convictions. Results also show that Westover’s deconversion does not follow the narrative of Ebaughs model for exit processes even though she goes through all the phases of the theory. The narrative in Westover’s story is the most comparable to Streib et al.’s deconversion stories Pursuit of autonomy and Debarred from paradise, as their characteristics are very similar to those in Westover’s description of her deconversion. / Syftet med föreliggande uppsats var att undersöka hur dekonversion och en dekonversionsberättelse kan se ut med hjälp av Tara Westovers självbiografi Allt jag fått lära mig. Genom boken har studien undersökt tre frågeställningar: Hur ser Westovers väg till dekonversion ut i boken Allt jag fått lära mig? Hur kan Westovers dekonversion förstås utifrån Helen Rose Fuchs Ebaughs (1988) modell för exitprocesser? Vilken typ av dekonversionsberättelse finns i Allt jag får lära mig utifrån Heinz Streib et al:s (2009) teori om dekonversionsberättelser? Med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och kvalitativ narrativanalys har materialet bearbetats. Dessa valdes eftersom innehållsanalys passar väl till att analysera fenomen i texter och narrativanalys passar för att urskilja en berättelse, i detta fall en dekonversionsberättelse. Därefter analyserades materialet med hjälp av två teoretiska perspektiv, dels Ebaughs (1988) teori om exitprocesser, dels Streib et al:s (2009) teori om dekonversionsberättelser. Resultatet visade att Westovers dekonversion är lång och svår, och börjar när hon flyttar för att studera vid college och pågår fram till att hon bryter kontakten med föräldrarna och deras övertygelser. Resultatet visade också att Westovers dekonversionsprocess inte följer en tydlig kronologi men att hon trots det går igenom de faser som Ebaugh presenterar. Strävan efter autonomi och utesluten ur paradiset är de berättelsetyperna som är mest lik Westovers berättelse, eftersom deras kännetecken går att hitta i Westovers dekonversion. Genom uppsatsen hoppas jag kunna vara med och fylla den lucka som finns i forskningsfältet om självbiografiska böcker med teman som religiositet eller dekonversion.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-504696 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Berglund, Astrid |
| Publisher | Uppsala universitet, Empirisk-praktiska studier av religion och teologi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds