I den här uppsatsen analyseras tre vanligt förekommande läroböcker i religionskunskap utifrån ett postkolonialt perspektiv i jakt på koloniala maktdiskurser. Passager där hinduism och hinduer målas upp som ”våran” motsats belyses och analyseras. Även delar innehållande etnocentrism i allmänhet och eurocentrism i synnerhet samt exotiserande beskrivningar lyfts upp i ljuset och diskuteras. I ett försök att koppla samman det teoretiska med det praktiska utfördes intervjuer med aktivt undervisande lärare. Det huvudsakliga målet med denna intervjustudie var att se hur stor risken är när ”förorenade” läroböcker används. Intervjustudien syftade således till att få en bild av i hur stor utsträckning läroböcker används i klassrumsmiljön och i planeringsprocessen av lektioner och hur ofta nya läroböcker köps in. Studiernas resultat är milt positiva. Även om ”gamla” koloniala tankar hittades i läroböckerna så verkar det som om den koloniala diskursen är försvagad i lärobokssammanhang, då de nyare läroböckerna hade färre koloniala spår än den äldsta som innehöll många. En annan del av studiernas resultat som kan ses som positivt är att lärares attityder kring läroboksanvändning verkar ha ändrats. Detta betyder att även om en lärobok innehåller koloniala diskurser så betyder det nödvändigtvis inte att de följer med in i elevens kunskaper. Detta är på grund av att läroboken numer ses som en informationskälla i mängden jämfört med dess tidigare roll som ”sanningsförmedlaren med stort S”. / In this paper three commonly used school textbooks for religion studies are analyzed using post-colonial theory in search for colonial power discourses. Passages where Hindu religion is described as “our” opposite are highlighted. Also occurrences of ethnocentrism in general and eurocentrism in particular as well as exoticism are brought to the light and discussed. In an effort to connect the theoretical with the practical an interview study is made with active teachers. The main goal is to see how big the risk, with using “tainted” textbooks, is. In the interview study questions about how large role textbooks plays in their classrooms and lesson planning and how often they bought new textbooks were asked. The results of the studies are mildly positive. Even though traces of old colonial thoughts were found in the school textbooks it seems as though the colonial discourse within the the textbooks sphere is weakened, since the newest of the textbooks analyzed did not have many colonial traces compared to the oldest one which had plenty. Another positive result of the studies is that teachers' attitudes towards textbook usage seems to have changed. This means that even though your textbook might have a colonial discourse there is no guarantee that it will stick on your students. Since textbooks now is seen as merely another source of information compared to its earlier status as The Source of Information.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-9646 |
| Date | January 2012 |
| Creators | Grawem, Johan |
| Publisher | Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds