Syftet med denna undersökning är att reda ut den syn på retorik som ligger bakom återinförandet av retorik i svenskämnet på gymnasiet. I och med gymnasiereformen Gy 2011 har nya kursplaner i svenska implementerats. Bland nyheterna finns bl.a. en fordran att eleverna skall lära sig den retoriska arbetsprocessen och använda den för att framföra intressanta och övertygande skriftliga och muntliga framställningar som tar hänsyn till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Dessutom ska de elever som läser Svenska 3 kunna använda den retoriska arbetsprocessen som ett redskap för analys. Varken den gamla eller nya lärarutbildningen innehåller dock retorik, vilket är ett problem jag vill fokusera på. Kunskaper i retorik är utan tvivel användbara och i många fall nödvändiga för både lärare och elever, och dess historia är tätt förbunden med litteraturvetenskapen. Trots detta fortsätter man att prioritera bort retoriken i lärarutbildningen. Införandet av retoriken i svenskämnet på gymnasiet ses som mycket positivt, men i nuläget saknar både verksamma och blivande lärare kompetensen att nå målen i de nya kursplanerna. Lärarutbildningen har således misslyckats med sitt uppdrag att utbilda kvalificerade lärare för konkret yrkesverksamhet med sikte på att förverkliga skolans mål. Synen på retorik som ligger bakom det politiska beslutet att införa retorik på gymnasiet kommer snarare från moderna värderingar kring massmedia och marknadsföring än den akademiska världens, där retorik är en vetenskap med teori och praktik, och används som ett verktyg för analys. Undersökningen tydliggör att det inte är möjligt att förstå och lära sig att använda den klassiska retoriken genom en fortbildning som innebär ett fåtal föreläsningstillfällen, en s.k. quick fix, och att det inte räcker med ytliga kunskaper för lärarna som ska undervisa om den retoriska arbetsprocessen, särskilt inte i Svenska 3 där det handlar om fördjupning och att använda retoriken som ett redskap för analys. De krav på vetenskaplighet som gäller för lärarutbildningen, läraren och, i förlängningen, skolan uppfylls med andra ord inte när det gäller retoriken.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hig-11085 |
| Date | January 2011 |
| Creators | Sjöö, Emilie |
| Publisher | Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0027 seconds