Detta kandidatarbete behandlar rumsbegreppet och dess komplexa uppbyggnad, bestående av både den fysiska och sociala dimensionen. Tidigare forskning visar att det råder en mångtydig uppfattning om vad som definierar ett rum. Det innebär att det offentliga rummet behöver defineras för varje sammanhang det förekommer i för att det ska kunna förstås. Det offentliga rummet har historiskt sett alltid haft en betydelsefull roll i samhället. Det har utgjort en arena för politik, handel och vardagliga händelser, och verkat som en central mötesplats i staden. Under 1900-talet har samhällsförändringar skett som inneburit att ifrågasättandet av det offentliga rummet väckts. Konkurrerande arenor för möten har uppstått, och trenden för de offentliga rummen är att användningen har minskat. Problematiken återspeglas i Västerviks stadskärna, där Stora torget idag snarare fungerar som en passage för förbipasserande och utgör inte ett offentligt rum som människor väljer att uppehålla sig i. Med utgångspunkt i det socio-spatiala perspektivet problematiseras förhållandet mellan de offentliga rummens fysiska utformning och de sociala relationer som tar plats i rummet, och till vilken grad fysiska medel kan påverka den rumsliga användningen. Forskning visar att det inte går att fastställa med säkerhet till vilken grad den fysiska gestaltningen kan bestämma användningen, eftersom den fysiska planeringen enbart kan möjliggöra för användning av offentliga rum, inte styra den. Studien utgår ifrån urbanteoretiska gestaltningsprinciper då förändringar av stadsstrukturen med skiftande paradigm och stadsbyggnadsideal påvisat behovet av urban design. Utifrån verk publicerade av Camillo Sitte, Gordon Cullen, Jane Jacobs och Jan Gehl konkretiseras faktorer som möjliggör för ett mer användbart rum. Dessa har gett upphov till fyra operativa begrepp: rumslig identitet, rumslig användning, rumslig tillgänglighet och rumslig trygghet, som verkar som ett analysverktyg för fallstudien av Stora torget. Utifrån de identifierade operativa begreppen har en platsanalys genomförts av Stora torget. Genom observationer och intervjuer har det offentliga rummet analyserats. Ett gestaltningsförslag har därefter utarbetats för torget med syfte att öka dess fyra rumsliga egenskaper: identitet, användning, tillgänglighet och trygghet.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:bth-842 |
| Date | January 2015 |
| Creators | Levin, Hanna, Almqvist, Rosemarie |
| Publisher | Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds