Fastighetsmarknaden har visat på ett växande behov av ett hjälpmedel för fastighetsvärderare som underlättar implementeringen av byggnaders gröna egenskaper i värderingsprocessen, samt för att investerare ska kunna se specifika gröna egenskapers effekt på fastighetsvärdet. Användningen av ett flertal olika miljöklassningssystem på marknaden skapar svårigheter vid jämförelse. RICS har tagit fram ett utkast på en hållbarhetschecklista för att komplettera värderingsutlåtandet med en utökad beskrivning av fastigheterna med en systematisk redovisning av egenskaper relevanta ur ett hållbarhetsperspektiv. Dess syfte är att tydliggöra skillnader och öka utbudet av tillgänglig transaktionsdata med en påföljande ökad transparens på fastighetsmarknaden. Studien syftar till att undersöka hur en hållbarhetschecklista kan tas fram, se ut och fungera, samt om den kan implementeras i ett projekt för en samhällsfastighet. Genom att använda mig av utkastet från RICS och intervjua aktörer på fastighetsmarknaden har en lista tagits fram som jämförts med miljöklassningssystemen och implementerats på ett specifikt projekt. Utfallet har sedan analyserats och legat till grund för de slutsatser som dragits. Resultatet av studien visar att den lista som utgår från RICS ”Sustainability Checklist” med relevanta hållbarhetsaspekter kan implementeras även på samhällsfastigheter då dessa innehar liknande egenskaper som de kommersiella fastigheterna, med vissa skillnader, som övergripande beror av: budgetrestriktioner, lokala förhållanden samt regleringar från kommunen och övriga parter. Även val av miljöklassningssystem har en viss påverkan på utfallet i fallstudien, då ett nära samband finns mellan parametrarna i hållbarhetschecklistan och miljöcertifieringssystemen, och där de kommersiella fastighetsutvecklarna i högre grad har valt att certifiera sina byggnader med de internationella systemen som är mer komplexa och innehar ett högre antal parametrar. Emellertid bygger en framgångsrik implementering av listan på att värderarens roll ändras till mer informerande, vilket också ställer krav på kunskapsnivå och utbudet av utbildning och vägledning för professionella värderare, en uppgift som ska upptas av professionella värderingsorgan. Slutligen fastställs att listan bör bearbetas ytterligare, med utveckling och förtydligande av vissa aspekter för att underlätta insamling av information samt underlätta för värderare att i praktiken kunna använda den som ett komplement i värderingsarbetet. / The real estate market has shown an increased demand among real estate appraisers for a tool to facilitate the implementation of green building features into the valuation process, and for investors to discern a specific green feature’s impact upon value. The wide range of green building rating systems used on the real estate market today causes difficulties in comparison. To supplement the valuation report with an extended description of the properties including a systematic presentation of relevant features from a sustainability perspective, RICS (2012) has formed a draft of a ”sustainability checklist”, which purpose is to highlight differences, increase the supply of information and enhance transparency in the property market. The study aims to investigate the development, design and function of a sustainability checklist, and whether it can be implemented on public properties. A list was created based on the draft from RICS ”Sustainability Checklist”, and interviewed players in the real estate market, which were implemented on a specific project consisting of a public building. The result of the study was analysed and has formed the basis of the conclusions drawn. The result of the study conducted within this thesis shows that the list based on RICS ”Sustainability Checklist” with sustainability aspects included can be implemented also on public buildings, as these buildings possess similar features as the commercial buildings. Some main differences can be seen, overall resulting from: budget constraints, local conditions and regulations from the municipality and other parties. Also, the choice of a certain green building rating system influence the effect on the outcome, whereas a close relationship can be find between certain aspects within the sustainability checklist and green building rating systems, and the commercial real estate developers increasingly chose to certify their buildings with the international systems, which are more complex and contain a higher number of aspects. However, in order to achieve a successful implementation of the list among appraisers within the real estate market, the role of the valuer must change to more informative, which also make demands on the level of knowledge and the provision of training and guidance for professional appraisers, a task to be undertaken by professional valuators. Furthermore, it is also established within this study that the list should be further processed and modified in order to facilitate the gathering of information and to simplify for the appraiser to use it as a supplement within the valuation process.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-145522 |
| Date | January 2014 |
| Creators | Ytterfors, Sanna |
| Publisher | KTH, Fastigheter och byggande |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.2019 seconds