The purpose of the thesis is to investigate and analyze how three different actors linked to the urban transformation in the city of Kiruna, in this case LKAB, the Municipality of Kiruna and the County Administrative Board of Norrbotten, believe that the identity of a historical monument that is marked cultural heritage is affected by future relocation. The second part of the study is to investigate the impact the building might have on the city in the future. This study is based on the relocation of Hjalmar Lundbohmsgården. The study is based on a qualitative approach in which five informants from the three actors were interviewed. The interviews have been analyzed through thematic analysis, where a combination of theoretical thematic analysis and empirical thematic analysis was used. The result shows that the new location of Hjalmar Lundbohmsgården is preferred to be in a suitable context close to other cultural buildings. All informants agree that accessibility is a fundamental element in, which a synergistic effect is an increase in visitor numbers. Since the greatest value around Hjalmar Lundbohmsgården is Hjalmar Lundbohm and his deeds, the identity can still be passed on even though the place is not the same. The informants agree that it is important with cultural references in a city so people have something to relate to. / Denna uppsats syftar till att undersöka och analysera hur tre olika aktörer kopplade till samhällsomvandlingen i Kirunas centrala delar, i detta fall LKAB, Kiruna kommun samt Länsstyrelsen Norrbotten, anser hur identiteten kring ett byggnadsminnesmärkt kulturarv påverkas genom en framtida flytt. Vidare undersöks vilken inverkan byggnaden kan ha i den framtida staden. Uppsatsen har sin utgångspunkt kring en ny framtida placering av Hjalmar Lundbohmsgården. Studien är baserad på en kvalitativ ansats där fem informanter från tre olika aktörer; LKAB, Kiruna kommun samt Länsstyrelsen Norrbotten har intervjuats. Intervjuerna har sedan analyserats genom tematisk analys, där en kombination av teoretisk tematisk analys och empirisk tematisk analys använts. Resultatet av intervjuerna visar att Hjalmar Lundbohmsgårdens nya placering bör hamna i en lämplig kontext nära andra kulturbyggnader. Samtliga informanter är eniga om att tillgängligheten är en grundläggande faktor där en synergieffekt är ett ökat besökarantal. Det största kulturella värdet kring Hjalmar Lundbohmsgården är Hjalmar Lundbohm och hans gärningar, vilket gör att identiteten fortfarande kan vidareförmedlas trots att platsen inte är densamma. Informanterna är överens om att det är viktigt med kulturella referenser i en stad så människorna har något att förhålla sig till.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-73511 |
| Date | January 2013 |
| Creators | Forss, Linnéa |
| Publisher | Umeå universitet, Institutionen för geografi och ekonomisk historia |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0025 seconds